Vid det senaste penningpolitiska mötet i slutet av november valde Riksbanken att behålla styrräntan på 4 procent, vilket markerar åtta på varandra följande höjningar under en period på ungefär 1,5 år. Vi befinner oss nu på toppen av denna räntecykel, menar Handelsbanken.
“Det är en topp som vi kommer att behöva stanna kvar vid ett tag”, skriver Camila Da Souza Albistur, makroekonom vid Handelsbanken.
Riksbanken noterar en ökande tendens till avmattning i inflationstrycket och anser att räntan för närvarande är tillräckligt stram för att få inflationsnivån att nå det långsiktiga målet. Makroekonomisk och inflationsrelaterad data för Sverige har generellt sett inte överraskat de senaste månaderna, utan snarare följt Handelsbankens och Riksbankens prognoser ganska nära. Till exempel har svenska BNP minskat som förväntat under det tredje kvartalet, vilket innebär att landet nu befinner sig i en teknisk recession för andra kvartalet i rad.
Även om Riksbanken signalerar sin beredskap att höja räntan vid behov framöver, framgår det från flera ledamöter i det penningpolitiska protokollet att beslutet att inte höja räntan under det senaste mötet underlättades av ökningen av antalet planerade penningpolitiska möten det kommande året, från fem till åtta. Nästa möte är redan planerat till den 31 januari. Protokollet diskuterar också kronans påverkan på inflationen. Den senaste förstärkningen av kronan förväntas minska inflationspressen, och en trend mot en starkare krona förväntas vara långsiktig. Samtidigt påpekas det att osäkerheten kring kronans framtida utveckling är betydande.
Med förväntningar om att inflationen fortsätter att minska, vilket ligger i linje med Handelbankens prognos, bedömer man att ytterligare räntehöjningar är osannolika. Istället förväntar banken sig emellertid att räntan kommer att ligga kvar på denna höga nivå under en längre tid. “Vi förväntar oss även att Riksbanken, i samband med sitt möte i januari, ökar försäljningstakten av statsobligationer”, skriver Camila Da Souza Albistur.
Riksbanken förutspår att sänkningen av styrräntan kommer att inledas under 2025, medan marknaden för närvarande prissätter den första sänkningen redan under våren 2024, följt av fortsatta sänkningar i en relativt hög takt. Detta drivs främst av förväntningarna på Federal Reserve och ECB, men även av Riksbankens mindre strama inställning.
“Vi ser det inte som troligt att Riksbanken kommer att kunna leverera det marknaden prissätter. För att det ska bli fallet, måste det antagligen uppstå en ekonomisk kris eller en mycket snabbare inflationsnedgång”, skriver Camila Da Souza Albistur.
Handelsbankens uppdaterade syn är att Riksbanken först kommer att sänka styrräntan under det sista kvartalet 2024. Tidigare trodde man på en sänkning i september, men med deras beslut att inte höja räntan tror vi nu istället att de behöver vänta lite längre. Det innebär att Riksbanken planerar att lätta på åtgärderna senare än Federal Reserve, som förväntas sänka räntan redan under det andra kvartalet 2024, följt av Europeiska centralbanken under det tredje kvartalet.
