Bostadsmarknaden på väg uppåt – trots nya orosmoln
Trots ett globalt läge präglat av osäkerhet och förnyad inflationsoro, pekar Handelsbankens nya fastighetsrapport på en ljusning för den svenska fastighetsmarknaden. Bostadspriserna förväntas stiga med omkring fyra procent under 2025, med ytterligare ökning under 2026 och 2027.
– Bortom Trumps dimridåer ser vi ökande bopriser, stabiliserat byggande och stigande priser på fastighetsaktier, säger Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken.
Geopolitik och inflation skapar osäkerhet
Nya handelspolitiska utspel från USA, i kombination med ökade försvarsambitioner i Europa, har åter blåst liv i oron för stigande räntor. Osäkerheten kring konjunktur, inflation och räntor påverkar fastighetsmarknaden brett, även om de faktiska räntekostnaderna hittills inte stigit nämnvärt.
– Vi räknar med att Riksbanken håller styrräntan stilla och att bundna räntor bara stiger svagt. Det ger utrymme för återhämtning på marknaden, säger Christina Nyman.
Starkare krona dämpar inflationsrisk
Handelsbanken ser visserligen en risk för att inflationen stiger ytterligare, men också tecken på att oron kan komma att mattas av. En starkare krona bedöms dämpa importrelaterade prisökningar och därmed trycket på inflationen.
Samtidigt förväntas försvars- och infrastruktursatsningar bidra till ökad ekonomisk aktivitet – inte minst i orter där nya försvarsanläggningar planeras, eller där försvarsindustrin är stark.
Klimatpolitik i förändring – men energieffektivisering består
Globalt stormar det kring klimatpolitiken. I USA har Trumpadministrationens omprioriteringar skapat osäkerhet, vilket kan få återverkningar även i EU. Där väntas visserligen lättnader i regelverken för hållbarhetsrapportering – men trycket på energieffektivisering i byggnader ligger fast.
– Energieffektivisering är fortsatt högt på agendan. Nya regler om energideklarationer, laddningspunkter och solenergi är på väg att implementeras i Sverige, säger Christina Nyman.
Hushållens boendekostnader planar ut
Efter en svag inledning på året förväntas bostadsmarknaden ta ny fart under 2025, drivet av stärkt köpkraft och lättnader i kreditregler. Handelsbanken räknar med att bolånetaket höjs och amorteringskraven mildras vid årsskiftet – faktorer som tros driva upp priserna ytterligare de kommande åren.
Boendekostnaden för hushåll med ägt boende bedöms sjunka till cirka 20 procent av inkomsten, medan den ligger kvar på 27 procent för hyresrätter.
– Hushållen påverkas mest av osäkerheten, inte nödvändigtvis av faktiska räntekostnader. Det är en viktig skillnad att ha i åtanke när man planerar sitt boende, säger Nyman.
Låg byggtakt – försvaret undantaget
Trots högre försvars- och kriminalvårdssatsningar förväntas byggandet i stort ligga kvar på låga nivåer. Bostadsbyggandet har stabiliserats på runt 35 000 nya bostäder per år – en halvering från pandemins byggboom.
– Höga byggkostnader och lägre befolkningstillväxt håller tillbaka efterfrågan. Dessutom har industribyggboomen avtagit och trenden med färre butiker fortsätter, säger Nyman.
Färre butiker, men detaljhandeln vänder
Pandemin och efterföljande kostnadskris har förändrat detaljhandeln i grunden. Även om vissa sektorer – som möbler och byggvaror – fortsatt kämpar, syns nu en vändning i takt med förbättrad köpkraft.
Men trenden är tydlig: färre fysiska butiker, mer e-handel och fortsatt tillväxt för lågprishandeln. Framför allt externa handelsplatser växer, medan gallerior och stadskärnor tappar.
Högre kontorsvakanser i storstäder
På kontorsmarknaden syns en tydlig försvagning. Vakansgraderna ökar i flera städer, särskilt där kontoren är bilberoende och där hyrorna är höga. Företagen omvärderar sina behov, vilket skapar strukturella förändringar.
– Centrala lägen och hög teknisk standard är nycklar för att locka tillbaka personalen. Samtidigt tappar storstadsområden utan god kollektivtrafik sin attraktionskraft, avslutar Christina Nyman.
