I åldrarna 30–79 år bor omkring två tredjedelar av befolkningen tillsammans med en partner. De flesta relationer som upphör gör det i åldrarna 25–35 år. Att hålla koll på juridiken som sambo kan minska osämjan om ni i framtiden skulle separera. Hypotekets Claudia Wörmann reder ut detta i ett pressmeddelande.
– Mitt i kärleksruset och bland alla flyttkartonger är det lätt att glömma bort det juridiska. Med alla papper på plats minskar ni risken för konflikt om förhållandet skulle ta slut. Samtidigt har jag full förståelse för att man i början inte riktigt tror eller vill planera för att kärleksrelationen ska ta slut. Men tro mig, det är viktigare att ha koll på avtal och juridik än att välja färg på väggarna. Lika lite som vi pratar privatekonomi på första dejten vill vi planera för en eventuell separation när vi flyttar ihop. Avtal som reglerar er privatekonomi behöver inte betyda att ni planerar att separera. Se det som en extra säkerhet ifall att. Det skadar inte att kolla upp hur det ligger till med avtalen och vad som gäller även i ett pågående och längre samboförhållande, säger Claudia Wörmann, boendeekonom på Hypoteket.
Samboavtal
Har ni köpt bostaden för gemensamt bruk så spelar det ingen roll om en av er har stått för alla kostnader under tiden ni bott tillsammans. Om en av er betalat allt eller om bara en av er står på kontraktet spelar ingen roll. Köptes bostaden för gemensamt bruk delas den lika vid en separation. Ett samboavtal kan till exempel reglera så att ägarandelarna kvarstår vid en försäljning. Om en av er äger 40 procent och den andra 60 så kan den fördelningen hänga med vid en försäljning.
Skuldebrev ifall ni betalar olika mycket i kontantinsats
Det kan vara så att en av er har mer pengar att lägga in i kontantinsatsen. Ett sätt att säkerställa att den av er som betalat mer pengar till kontantinsatsen får tillbaka dem vid en separation är att skriva ett skuldebrev. För att skuldebrevet ska gälla måste det finnas ett samboavtal eller äktenskapsförord.
Regressavtal
Ett regressavtal kan bli aktuellt om ni tar ett lån på er gemensamma bostad som exempelvis ska betala av en skuld som bara en av er har. Regressavtalet tar upp hur avbetalningen ska ske, från en person till den andra och till vilken ränta. När ni tar ett gemensamt lån är ni solidariskt betalningsansvariga. Det betyder att ni, var för sig, ansvarar för att hela summan ska betalas till banken. Kan en av er inte betala är det den andra som ska betala hela summan. Ett regressavtal reglerar inte det solidariska betalningsansvaret gentemot banken. Det är ett bevis på hur ni sinsemellan kommit överens om att betala av på lånet.
