I veckan föll Euron mot det brittiska pundet och andra större valutor. Fallet kom efter en dom från en tysk domstol om att Europeiska centralbankens (ECB) kvantitativa lättnadsprogram var lagligt bristfälligt. ECB har beviljats tre månader av Tysklands andra senat i de federala konstitutionella domstolarna för att ändra sitt kvantitativa lättnadsprogram, efter att det konstaterades vara konstitutionellt bristfälligt.

I en dom med siffrorna 7 till 1 sade domare att ECB: s köp av statsobligationer inom ramen för det offentliga sektorns inköpsprogram (PSPP) hade en tveksam grund i EU: s lagstiftning och inte stöds av EU: s fördrag.

Osäkerhet kring Eurosystemets framtida funktion

På valutmarknaden sålde euron ner eftersom det ansåg att beslutet var en ny källa till osäkerhet beträffande Eurosystemets framtida funktion. En bred nedgång i den enskilda valutan efter beslutet drev pund-till-euro-växelkursen högre mot toppen av april-maj-intervallet 1.1473, vilket säkerställde en nästan fullständig vändning av den kraftiga nedgången som detta valutapar genomled den 1 maj.

Inget regelbrott men stort tvivel

Även om domstolen inte fann att ECB hade genomfört “ett brott mot förbudet mot monetär finansiering av medlemsstaternas budget”, gjorde det tvivel om en tidigare EG-domstols dom att PSPP uppfyllde “proportionalitetsprincipen”.

EG-domstolens bedömning att programmet var proportionellt var enligt den tyska domstolen “inte begripligt”. Därför beslutades att tyska myndigheter agerade okonstitutionellt genom att inte utmana den 2,7 biljoner euro-planen när den lanserades av ECB 2015.

För att åtgärda problemet förordnade den tyska domstolen att:

“Efter en övergångsperiod på högst tre månader som möjliggör nödvändig samordning med Eurosystemet kan Bundesbank således inte längre delta i genomförandet och genomförandet av de ifrågavarande ECB-besluten, såvida ECB-rådet antar ett nytt beslut som visar på ett begripligt och underbyggt sätt att de penningpolitiska mål som PSPP eftersträvar inte är oproportionerliga med de ekonomiska och finanspolitiska effekterna som följer av programmet.

Om inte ändringar görs måste Tysklands centralbank, Bundesbank, också se till att de obligationer som redan köpts och hålls i sin portfölj under PSPP-programmet säljs.

En sådan försäljning skulle orsaka en betydande och potentiellt ekonomiskt destabiliserande ökning av avkastningen på tyska obligationer, vilket skulle påverka lånekostnaderna tvärs över euroområdet.

“Naturligtvis är det en stor sak”, säger Nick Kounis på ABN Amro. “Om ECB inte kan bevisa att besluten var proportionerliga skulle detta kunna sätta ett betydande uppåttryck på Bund-avkastningen och därmed också på EGB-avkastningen mer generellt. Detta skulle skärpa de ekonomiska villkoren och sätta mer press på PEPP för att aggressivt utvidgas för att kompensera detta “.

Den Europeiska Centralbankens förmåga ifrågasätts

I korthet ifrågasätts plötsligt ECB:s förmåga att stödja euroområdets ekonomi genom att hålla lånekostnaderna på billiga nivåer. En svagare eurozonekonomi i förhållande till sina globala motsvarigheter skulle i slutändan säkerställa att euron kommer under press, varför den gemensamma valutan har fallit.

“Allt detta innebär att mycket hänger på kort sikt om huruvida ECB kan visa att dess åtgärder har varit proportionella” tillägger Kounis.

ECB – via de olika centralbankerna i Eurosystemet, inklusive Tysklands Bundesbank – genomförde nettoköp av offentliga värdepapper under PSPP mellan 9 mars 2015 och 19 december 2018:

Per januari 2019 fortsatte ECB att återinvestera de huvudsakliga betalningarna från de värdepapper som innehas i PSPP-portföljen när de förföll. Från och med den 1 november 2019 startade ECB nettoinköp under PSPP.

En grupp tyska kritiker inledde rättegång redan 2015

Efter lanseringen 2015 inledde emellertid en grupp tyska kritiker en rättegång som hävdade att ECB hade åsidosatt sitt konstitutionella mandat genom att köpa upp statsskuld, vilket i sin tur tvingade ned värdet på sparkonton.

Domstolen fann att den federala regeringen och den tyska förbundsdagen bröt mot klagandenas rättigheter enligt art. 38 (1) första meningen i samband med art. 20 (1) och (2) och Art. 79 (3) i grundlagen (Grundgesetz – GG) genom att inte vidta åtgärder som utmanar att ECB i sina beslut om antagande och genomförande av PSPP varken bedömde eller underbyggde att åtgärderna i dessa beslut uppfyller principen av proportionalitet.