Börsen svänger och räntorna är på väg ned, både i Sverige och på andra håll i världen. Hur påverkar egentligen lägre räntor din räntefond? Det beror på din ränterisk. Det förklarar Nordnets sparekonom Frida Bratt i en blogg.
Begränsad påverkan på korta räntefonder
Räntefonder kan till att börja med delas upp i två huvudkategorier: korta och långa räntefonder. Korta räntefonder, som investerar i räntepapper med en löptid på mindre än ett år, har en låg ränterisk. Det innebär att de inte är särskilt känsliga för centralbankernas ränteförändringar. Dessa fonder kan jämföras med sparkonton där målet är att ge en avkastning motsvarande utvecklingen på penningmarknaden. Fallande räntor är generellt sett negativt för korta räntefonder, eftersom den förväntade avkastningen minskar. Korta räntefonder gynnas istället av stigande räntor, vilket ofta sammanfaller med en stark konjunktur och en uppåtgående börs.
Långa räntefonder har en ränterisk
Långa räntefonder, som investerar i räntepapper med löptider längre än ett år, har en högre ränterisk. Dessa fonder påverkas mer av marknadsräntornas svängningar och därmed av centralbankernas agerande. När räntorna faller, ökar värdet på de obligationer som redan finns i fonden eftersom de ger en högre avkastning än nyutgivna obligationer. Detta leder till att fondens värde stiger. Generellt är långa räntefonder att föredra i en miljö med fallande räntor, vilket ofta sker under perioder av börsoro och lågkonjunktur.
Så kollar du ränterisken
För att förstå hur din räntefond påverkas av ränteförändringar kan du titta på fondens duration, vilket är den genomsnittliga löptiden på innehaven. Durationen mäts i år och indikerar hur mycket fondens värde förändras vid en ränteförändring. En fond med en duration på 3 år kommer till exempel att öka i värde med cirka 3 % om räntan sjunker med 1 procent.
Så påverkas företagsobligationsfonder
Företagsobligationsfonder, som investerar i obligationer utgivna av företag, påverkas av både ränterisk och kreditrisk. Ränterisken fungerar på samma sätt som för vanliga obligationsfonder; fallande räntor ökar värdet på redan utgivna obligationer. Men många företagsobligationsfonder har försökt minska sin ränterisk genom att investera i Floating Rate Notes (FRN), obligationer med rörlig ränta som justeras regelbundet. Detta minskar både de negativa effekterna vid stigande räntor och de positiva vid fallande räntor.
Flera faktorer påverkar
Förutom ränterisken finns det en kreditrisk i företagsobligationsfonder, det vill säga risken att företaget som gett ut obligationen inte kan betala tillbaka sin skuld. I en lågkonjunktur, som den vi ser i Sverige just nu, ökar denna risk. Särskilt utsatta är företag inom sektorer med hög skuldsättning, som till exempel fastighetssektorn. För att kompensera för denna risk kräver investerare en högre ränta, vilket påverkar fondens avkastning.
Koll på kreditspreaden
Kreditspreaden, alltså den extra ränta som investerare kräver för att ta på sig kreditrisken, varierar beroende på hur marknaden bedömer risken. När kreditspreaden minskar, stiger värdet på redan utgivna företagsobligationer, vilket gynnar fondens värde. Det är också viktigt att notera om fonden investerar i obligationer från stabila bolag, så kallade investment grade, eller från bolag med högre risk, så kallade high yield.
Glöm inte likviditetsrisken
En annan viktig faktor i företagsobligationsfonder är likviditetsrisken, vilket blev tydligt under coronakrisen 2020 då flera fonder tvingades stänga för uttag på grund av brist på köpare. Denna risk kan vara svår att upptäcka, eftersom den inte alltid speglas i fondens riskmått, men kan ha stor inverkan på fondens värde vid kraftiga marknadssvängningar.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan sägas att fallande räntor påverkar räntefonder på olika sätt beroende på fondens ränterisk och typ av obligationer den investerar i. Det är därför viktigt att noggrant förstå vilken typ av räntefond du äger och hur den är positionerad för att hantera förändringar i ränteläget.
