Blodflödet stoppades i och med tullpausen – men såret består. Efter Donald Trumps besked om tillfällig paus i tullhöjningarna kunde marknaden andas ut, men oron har långt ifrån släppt sitt grepp. För investerare gäller det nu att navigera i en ny verklighet präglad av osäkerhet och snabba kast. Frågan många ställer sig: Har vi sett botten, eller står vi inför en långvarig nedgång? I ett blogginlägg går Nordnets sparekonom Frida Bratt igenom potentiella scenarion.
Ett snårigt läge trots paus i tullbråket
Måndagen den 7 april blev en blodig historia för Stockholmsbörsen. Nervositeten nådde sin kulmen innan Donald Trump på onsdagskvällen meddelade ett tillfälligt stopp för nya tullar – ett besked som fick börserna att rusa. Men lättnaden var kortvarig. Det väntar nu 90 dagar av intensiva förhandlingar, där minsta utspel kan få marknaderna att svänga.
Läget är sämre än innan Trump tillträdde. Det handelsklimat som tidigare rådde har ersatts av ett skarpt läge med hårdföra tullar mot Kina och därtill en politisk retorik som ökar risknivån.
Vad är egentligen en björnmarknad?
En så kallad björnmarknad brukar definieras som ett börsfall på mer än 20 procent från tidigare toppnivå. Där är vi inte ännu. Men 20-procentsgränsen är i grunden godtycklig – historiskt har vissa nedgångar bromsat vid just den nivån, medan andra har fortsatt till -40 eller till och med -50 procent.
Historiska perspektiv – de långa nedgångarna
Den längsta nedgången i modern tid var efter IT-bubblan och varade i närmare 750 börsdagar – nästan tre år – med ett samlat fall på nära 70 procent. Även fastighetskraschen i början av 90-talet höll i sig under drygt två och ett halvt år.
Samtidigt är det viktigt att förstå att korrektioner – det vill säga tillfälliga upp- eller nedgångar på runt 10 procent – är vanliga inslag under längre trender. De kan både skapa köplägen för långsiktiga investerare och möjligheter till vinsthemtagning för den aktive spararen.
Blixtkrascher – när paniken slår till
Vissa börsfall har kännetecknats av sin snabbhet snarare än sin längd. Covidkraschen 2020, den svarta måndagen 1987 och Rysslands-/Asienkrisen 1998 är exempel på så kallade “blixtkrascher”, där panik drivit marknaderna snabbt neråt – men där återhämtningen också varit relativt snabb.
Ett mönster som går igen är att några av de bästa börsdagarna ofta inträffar i direkt anslutning till de allra sämsta. Den som kliver av i panik riskerar alltså att även missa återhämtningen.
Osäkerhet – nyckeln till hur lång nedgången blir
Hur djup och lång en börsnedgång blir beror ofta på graden av osäkerhet – både konkret och psykologisk. Vid exempelvis invasionen av Ukraina stod det relativt snabbt klart att Rysslands ekonomi skulle drabbas hårdast, vilket gav börsen något att förhålla sig till. Under coronakrisen kom det ganska tidigt prognoser om återöppning, och därmed ett slut på fallet.
Men när osäkerheten är oöverskådlig – som i fallet med oförutsägbara handelsrelationer och utspel som kan förändras från timme till timme – blir marknadens psykologiska stress högre, och nedgången kan dra ut på tiden.
Tulloron – blixtkrasch eller början på något längre?
Det är möjligt att det vi ser nu är ännu en blixtkrasch, men det förutsätter att Trumpadministrationen inom 90 dagar lyckas enas med sina handelspartners och minska osäkerheten. Om så inte sker riskerar vi att se fortsatta tvära kast och en börs som famlar efter fast mark.
Dessutom har den ekonomiska skadan kanske redan skett: bolag drar i handbromsen inför investeringar, räntemarknaden darrar, och oron för framtida tillväxt breder ut sig.
Historien ger hopp – för den långsiktige
Trots alla nedgångar i historien har börsen alltid återhämtat sig. Det kan ta tid, ibland flera år – men den långsiktige investeraren har ofta belönats med god avkastning. I tider av oro gäller det att ha is i magen, hålla fast vid sin strategi – och påminna sig om det historiska mönstret: efter varje kris har en uppgång följt.
