Försvarsboomen går in i nästa fas – det riktiga testet väntar

Efter flera år av kraftigt ökade försvarsbudgetar står Europas försvarsindustri inför ett avgörande skede. Investerarnas fokus flyttas nu från löften om ökade satsningar till en betydligt mer konkret fråga, kan bolagen faktiskt leverera den militära kapacitet som regeringarna beställer?

Natos toppmöte i Ankara, Turkiet, nästa vecka väntas bli en temperaturmätare för hur långt medlemsländerna har kommit i arbetet med att omsätta rekordstora försvarsinvesteringar till nya vapensystem, fabriker och produktionskapacitet, skriver CNBC.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina har Europas försvarsbudgetar ökat kraftigt. Enligt konsultbolaget McKinsey har de europeiska Natoländernas försvarsutgifter fördubblats sedan 2019 och kan uppgå till omkring 800 miljarder euro mot slutet av decenniet. Som en direkt effekt har efterfrågan på upprustningen spillt över på försvarsbolagens orderböcker som under kort tid ökat till rekordnivåer.

Lästips: Jätteorder till Saab: Levererar tre ubåtar till Polen

I verkligheten brottas vapenleveranserna med förseningar i upphandlingar, brist på kvalificerad arbetskraft, ansträngda leveranskedjor och splittrade nationella försvarsprogram. Det bekräftar att vägen från högre budgetar till levererade vapen är ojämn och utmanande.

USA ökar pressen på Europa

Trycket på de europeiska Natoländerna kommer även från USA. Tidigare i juni meddelade USA:s krigsminister Pete Hegseth att en översyn av de amerikanska styrkorna i Europa ska genomföras. Han varnade samtidigt för att länder som inte lever upp till sina försvarsåtaganden kan möta konsekvenser.

Enligt Hugues Lavandier, senior partner på McKinsey, har den förändrade amerikanska hållningen blivit ett tydligt uppvaknande för Europa.

”Det råder ingen tvekan om att den amerikanska geopolitiska hållningens utveckling har varit ett sanningens ögonblick.”

Han menar att många europeiska regeringar nu inser att omfattande investeringar i försvarskapacitet blivit nödvändiga.

Försvarsaktierna går in i en ny fas

Europeiska försvarsbolag som Rheinmetall, BAE Systems, Leonardo, Thales och Saab har haft starka kursuppgångar sedan 2022, i takt med att orderböckerna vuxit i rask takt.

Många försvarsbolag har slagit nya rekord när det gäller orderböckernas storlek. Exempelvis uppgick Saabs orderbok till över 150 miljarder kronor under början av 2026, motsvarande 3 års omsättning.

Men investerarna börjar nu skifta fokus mot en annan faktor, vilka företag som faktiskt kan omvandla rekordstora orderstockar till produktion, leveranser och lönsamhet.

Det blev tydligt när Tyskland nyligen avbröt det mångmiljardprojekt som gällde F126 fregatter efter förseningar och stigande kostnader.

Landet valde i stället att köpa åtta mindre Meko A 200 fregatter från ThyssenKrupp Marine Systems, vilket bidrog till ett kraftigt kursfall för tyska försvarsjätten Rheinmetall, som väntades bli huvudleverantör i det ursprungliga projektet.

Nato mötet kan bli avgörande

Vid Natos toppmötet väntas medlemsländerna diskutera hur de nya försvarsmålen ska omsättas i praktiken. För marknaden handlar frågan inte längre om viljan att investera, utan om Europas försvarsindustri har kapaciteten att leverera i den takt som det säkerhetspolitiska läget kräver.

FAQ

Varför ökar Europas försvarsutgifter?

De ökade satsningarna är en följd av Rysslands invasion av Ukraina, ett försämrat säkerhetsläge och ett ökat krav på att Europa ska ta större ansvar för sitt eget försvar.

Vad väntas Nato besluta?

Nato väntas följa upp medlemsländernas försvarsåtaganden och diskutera hur de nya utgiftsmålen ska omsättas i praktisk militär kapacitet.

Varför är investerarna mer försiktiga?

Fokus har flyttats från stora orderböcker till bolagens förmåga att leverera materiel, hålla tidsplaner och skapa lönsam tillväxt.

Vilka försvarsbolag påverkas mest?

Bland de största europeiska aktörerna finns Rheinmetall, BAE Systems, Leonardo, Thales och Saab.