I Sverige står vi inför en stor utmaning när det gäller vår livsmedelskonsumtion. Det aktuella sättet vi äter på bidrar inte bara till ohälsa och en ökning av sjukdomar som diabetes, fetma, hjärt- kärlsjukdomar och olika cancerformer, men har även en betydande negativ påverkan på vår miljö och klimatet. Den årliga samhällskostnaden för bara fetma uppgår till otroliga 125 miljarder kronor för år 2023, vilket belyser behovet av omedelbara åtgärder för att adressera denna kris.
Nationella mål och insatsområden föreslås
Som ett svar på denna kris har Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket, på uppdrag av regeringen, tagit fram förslag på nationella mål och insatsområden. Dessa förslag syftar till att styra Sverige mot en hälsosammare och mer hållbar livsmedelskonsumtion till år 2035. Genom att sätta tydliga mål, som att öka konsumtionen av baljväxter, grönsaker, frukt och minska intaget av energitäta och näringsfattiga livsmedel, kött och salt, hoppas man skapa en bättre och mer jämlik hälsa bland befolkningen.
Förändring på befolkningsnivå krävs
För att uppnå dessa ambitiösa mål krävs signifikanta förändringar i våra matvanor. Exempelvis behöver konsumtionen av baljväxter, grönsaker, rotfrukter, frukt och bär öka med 50 procent till år 2035 jämfört med år 2021. Även fullkornsprodukter och fisk och skaldjur ska se en ökning, medan intaget av kött och salt ska minska betydligt. Dessa förändringar är inte bara avgörande för vår hälsa, men spelar också en central roll i att minska vår negativa påverkan på miljön och klimatet.
– Ungefär 14 000 dödsfall per år kan kopplas till vad vi äter, vilket motsvarar 15 procent av samtliga dödsfall i Sverige. Ur såväl ett samhälls- som individperspektiv finns stora vinster med mer hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion. Att äta hälsosamt går ofta hand i hand med det som är hållbart för miljön och klimatet, säger Folkhälsomyndighetens generaldirektör Karin Tegmark Wisell.
Samarbete för en bättre framtid
Att uppnå en mer hälsosam och hållbar livsmedelskonsumtion är en gemensam ansträngning som kräver engagemang från alla sektorer i samhället. Myndigheter, regioner, kommuner, näringslivet och civilsamhället behöver arbeta tillsammans för att implementera de föreslagna målen och delmålen. Genom samarbete och engagemang kan vi skapa en framtid där mat inte bara är en källa till njutning och näring, men också en kraft för god hälsa och en hållbar planet.
