Experterna är eniga om oförändrad ränta – men vad väntar framåt?

Inför Riksbankens räntebesked imorgon råder bred enighet bland ekonomerna: styrräntan kommer att lämnas oförändrad på 2,25 procent. Men osäkerheten om den framtida ränteutvecklingen ökar.

Under förra året spekulerades det i att räntan skulle sänkas mer än nuvarande nivå, men en högre än väntad inflation och oro på världsscenen har förändrat läget. Frågan är nu om Riksbanken kan komma att signalera en framtida räntehöjning.

Risk för räntehöjning på sikt

Nordea ser en sannolikhet för att Riksbanken flaggar för en kommande höjning i samband med morgondagens räntebesked. Bankens chefsekonom Annika Winsth menar att den nuvarande inflationen, som kan komma att ligga runt 3 procent under 2025 – en procentenhet över Riksbankens mål – kan pressa Riksbanken att agera.

– Det gör att det finns en sannolikhet för att Riksbanken flaggar för en räntehöjning redan nu i veckan, säger Winsth.

Trots det tror hon inte på en höjning nu i mars, utan att en eventuell justering kan komma längre fram i vår, kanske i maj.

– Däremot tror jag inte att svensk konjunktur skulle må så bra av en räntehöjning just nu eftersom vi fortfarande befinner oss i en lågkonjunktur, tillägger hon.

Delade meningar om framtida ränteutveckling

Även Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman ser en risk för en höjning, men menar att det snarare blir en fråga för slutet av året.

– Man kan tänka sig att Riksbanken kommer uttrycka en större oro över inflationen. Om inflationen är hög för länge urholkar det hushållens köpkraft, och det kan man inte tåla allt för länge, säger hon.

Samtidigt varnar SBAB:s chefsekonom Robert Boije för att dra för stora växlar av att inflationen varit högre än målet under två månader. Han påminner om att inflationen låg under målet under större delen av 2023.

– Är två månader tillräckligt för att Riksbanken helt ska ändra uppfattning? Vi tror inte det, säger han.

Högre räntor kan vara här för att stanna

Annika Winsth på Nordea pekar också på att de stora försvarsinvesteringarna i Europa, som finansieras genom ökad upplåning, kan leda till högre räntenivåer framöver.

– Om många vill låna går priset på pengar upp. Det blev ett nästan lodrätt hopp upp i tioårsräntan i Sverige och Tyskland efter att Zelenskyj varit i Vita huset, för man insåg att priset på pengar kommer att vara högre under lång tid framöver, säger hon.

Bankernas räntejusteringar påverkar bolånetagare

Den senaste tidens ränteutveckling har redan fått effekt på bolånemarknaden. Flera banker har höjt sina räntor, särskilt på lån med längre bindningstider. SBAB höjde exempelvis sin rörliga tremånadersränta med 0,05 procentenheter förra veckan.

– Man kan tycka det är konstigt att de rörliga räntorna gått upp i ett läge där Riksbanken inte höjt styrräntan, men skälet är att marknadsräntorna har rört sig uppåt i alla tidssegment. Det påverkar bankernas upplåningskostnader, säger Robert Boije.

Lönar det sig att binda räntan?

Den tid då det var fördelaktigt att binda sina lån verkar nu vara förbi. För de som fortfarande överväger att binda rekommenderas försiktighet.

– Det är aldrig för sent att binda om man är orolig och har små marginaler. Men man hade gjort en betydligt bättre affär om man band innan jul förra året, säger Boije.

Med det räntebesked som kommer imorgon väntar marknaden spänt på om Riksbanken kommer att hålla fast vid sin nuvarande linje – eller om signaler om en framtida höjning kan komma att förändra spelplanen.