Experter varnar för baksidan av nya tillståndskrav på kreditmarknaden

Regeringens nya lagförslag hotar svenska fintechbolag

Experter varnar för baksidan av nya tillståndskrav på kreditmarknaden. Regeringens senaste lagförslag om konsumentkrediter kan få dramatiska konsekvenser för den svenska fintechmarknaden. Enligt Setterwalls Advokatbyrå riskerar upp till 70 svenska konsumentkreditbolag att slås ut över en natt. Förslaget, som överlämnades till Lagrådet den 30 januari, innebär att endast banker och auktoriserade kreditinstitut ska få rätt att erbjuda eller förmedla krediter.

Detta skapar ett svårt vägval för många svenska fintechbolag: antingen ansöka om banktillstånd och omstrukturera verksamheten, eller avveckla den helt.

– Det är rimligt att införa åtgärder som stärker konsumentskyddet och minskar osund kreditgivning. Men den nya regleringen är ett trubbigt verktyg och innebär ett orimligt ingrepp i näringsfriheten, särskilt för de företag som endast förmedlar krediter, säger Tobias Björklund, advokat och delägare på Setterwalls Advokatbyrå, i ett pressmeddelande.

Orimliga krav på förmedlare av konsumentkrediter

Setterwalls experter menar att det föreslagna regelverket inför oproportionerliga krav, särskilt på företag som endast förmedlar konsumentkrediter. Dessa bolag, som inte själva tillhandahåller krediter, skulle nu behöva uppfylla samma tillståndskrav som banker.

– Detta innebär en historiskt stor börda för svenska konsumentkreditbolag, som i värsta fall tvingas lägga ned om de inte lyckas anpassa sig till de nya kraven, säger Björklund.

Förslaget riskerar därmed inte bara att slå hårt mot enskilda aktörer utan även att förändra hela strukturen på den svenska kreditmarknaden.

Sverige riskerar att få Nordens striktaste regler

I de nordiska grannländerna har man valt en annan väg. Varken Danmark, Norge eller Finland ställer krav på att aktörer som förmedlar eller tillhandahåller konsumentkrediter måste vara auktoriserade som banker.

– Stockholm har länge varit ett viktigt nav för fintechbranschen. Men med det nya lagförslaget ser Sverige ut att få Nordens striktaste tillståndsregler. Detta riskerar att hämma utvecklingen på marknaden och sätta käppar i hjulet för många entreprenöriella och innovativa bolag, säger Björklund.

Detta kan få långtgående konsekvenser för Sveriges position som ledande fintechhub i Norden, då företag kan tvingas flytta sin verksamhet till mer tillåtande jurisdiktioner.

Risk för hämmad innovation och minskad konkurrens

Ett striktare regelverk riskerar att bromsa innovationstakten inom fintechsektorn. Nya och mindre bolag, som ofta är drivande krafter bakom innovation, kan ha svårt att möta de höga trösklarna som tillståndskraven innebär.

Med minskad konkurrens riskerar konsumenterna också att få ett smalare utbud av kreditprodukter och tjänster.

– Förslaget riskerar att slå undan benen på just de företag som driver utvecklingen framåt. Istället för att skapa ett mer robust konsumentskydd kan det minska tillgången till alternativa och innovativa finansieringslösningar, menar Björklund.

Införande och övergångsperiod

Det nya lagförslaget är planerat att träda i kraft den 1 juli 2025. En övergångsperiod kommer att gälla fram till juli 2026, under vilken samtliga aktörer måste ha anpassat sig till de nya reglerna.

Tiden fram till dess blir avgörande för fintechbranschen, där många bolag nu behöver fatta avgörande beslut om sin framtid. Om lagförslaget genomförs i sin nuvarande form riskerar Sverige att förlora både innovation och konkurrenskraft på den internationella fintechscenen.

Finanstid passade på att ställa några frågor till Tobias Björklund på ämnet.

Hur påverkar den nya konsumentkreditlagen mindre aktörer och entreprenörer på marknaden?
Omställningen kan bli en stor utmaning, särskilt för mindre bolag med begränsade resurser. Väljer man att gå vidare och söka tillstånd får man satsa stora resurser för att få och upprätthålla tillståndet. Det krävs både ökade interna resurser, som personal inom compliance och liknande, samt sannolikt inköp av ytterligare externa tjänster för att säkerställa efterlevnad. För mindre aktörer och entreprenörer som inte har kapital att starta en bank, kan de nya reglerna även göra det betydligt svårare att ta sig in på marknaden, vilket riskerar att minska konkurrensen och hämma innovation.

Går det att hitta en balans mellan stärkt konsumentskydd och fintech-bolagens överlevnad?
Det finns andra möjligheter till reglering. Istället för ytterligare reglering kan en utökad tillsyn vara en lösning, där efterlevnaden av befintliga regler följs upp i högre grad om lagstiftaren ser brister vad avser regelefterlevnad på marknaden. Alternativa åtgärder kan också innebära skärpta regler för konsumentkreditinstitut utan krav på auktorisation som bank eller kreditinstitut. En annan möjlighet är striktare regler för själva konsumentkrediten eller skärpta regler för hur den får marknadsföras.

Att justera reglerna och genom tillsyn säkerställa att aktörerna efterlever dem skapar en mer marknadsanpassad reglering, samtidigt som konsumentskyddet stärks. Men att helt stänga vissa möjligheter är ofta en enklare lösning för regelgivaren, medan ökad tillsyn kräver kontinuerlig uppföljning och resurser från staten. 

Vad blir fintech-bolagens största utmaningar om regleringen träder i kraft? 
I ett första skede att besluta hur de ens vill gå vidare. För de som väljer att söka tillstånd som bank eller kreditmarknadsbolag innebär det att ge sig ut på en helt ny resa i en ny verklighet. En verklighet med betydligt mer omfattande regelverkskrav, och som därmed även kräver mer resurser.