Energiföretagen: Därför steg elpriset kraftigt i januari

Årets inledning präglas av höga elpriser, och januaripriserna är de högsta som någonsin uppmätts under en januarimånad i Sverige. Bakom prisuppgången ligger en kombination av sträng kyla och svaga vindar, faktorer som tydligt visar hur väderberoende vårt elsystem är. Samtidigt var priserna i omvärlden på många håll ännu högre.

Prisutvecklingen ska också ses i ljuset av 2025, då elpriserna i norra Sverige var rekordlåga. I juni uppgick månadspriset exempelvis i SE1 och SE2 till 3 respektive 5 öre per kWh. Sett över hela året var spotpriset i dessa områden under 10 öre per kWh under drygt 60 procent av tiden, en nivå som inte är ekonomiskt hållbar över längre perioder, förklarar Energiföretagen.

Lästips: Elpriserna rusar under torsdagsmorgonen

Energiföretagen förklarar varför elpriset stack iväg i januari, samt vad som kan hända framåt.

Rekordkyla i Europa drev upp elpriset

Under början av 2026 låg ett kraftigt högtryck med låga temperaturer över Ryssland och Sibirien. Det gav kallare väder än normalt över Norden och östra Europa och fungerade som en spärr mot mildare luft västerifrån.

”Eftersom en stor del av såväl behovet av  el –  som produktion av el – är beroende av vädret så har detta lett till höga elpriser i nordöstra Europa, samtidigt som mycket nederbörd genererat negativa priser i exempelvis Spanien. Detta illustrerar hur lokala förhållanden kan påverka elpriserna”, skriver Energiföretagen.

Så påverkar utbud och efterfrågan elpriset

Elpriset styrs av balansen mellan utbud och efterfrågan.

När temperaturen sjunker ökar efterfrågan på energi för uppvärmning. I Norden används el i stor utsträckning för uppvärmning, vilket innebär att kallt väder snabbt driver upp elförbrukningen och därmed priserna.

Energiföretagen förklarar att situationen är annorlunda på kontinenten. Där används naturgas i stor omfattning för uppvärmning. Under januari ökade gaspriset med 40 procent, som en följd av ökad efterfrågan.

Kyla innebär dessutom ofta svagare vindar. Det minskar produktionen i vindkraften, något som särskilt drabbade de norra delarna av Norden och Baltikum.

Energiföretagen nämner även isbeläggning på vindkraftsvingarna som en konsekvens till lägre utbud:

”Dessutom har kylan också lett till isbeläggning av vindkraftverkens vingar, vilket ytterligare bidragit till minskad elproduktion. Med mindre el från vindkraften behövs mer av annan elproduktion för att täcka den ökade efterfrågan”.

Vatten- och snömagasin, avgörande för framtida elpriser

De svenska och norska vattenmagasinen ligger för närvarande på i stort sett normala nivåer. Samtidigt har vintern präglats av begränsad nederbörd, vilket innebär att snömagasinet, framför allt i södra Norge, är lägre än normalt.

Även Sverige har ett visst underskott av snö. Hur återfyllnaden av magasinen under vårfloden utvecklas beror på nederbörd, temperatur och vind under resten av säsongen. Det är för tidigt att säga hur situationen kommer att bli, skriver Energiföretagen.

Vårfloden kan ge både låga och höga elpriser

Vårfloden är en avgörande period för elmarknaden.

Om temperaturen stiger snabbt sker tillrinningen snabbt, vilket kan leda till ökad avdunstning. Med djup tjäle riskerar dessutom stora mängder vatten att behöva spillas. En sådan situation kan ge kortsiktigt låga elpriser, men samtidigt leda till högre priser senare om magasinen inte fylls som normalt.

Om temperaturen däremot stiger gradvis blir vårfloden mer utdragen. Det ger inte samma tillfälliga prisfall, men kan resultera i högre magasinsnivåer och därmed bättre förutsättningar inför nästa vinter.

FAQ om det höga elpriset

Varför blev elpriser januari 2026 så höga?

De höga priserna berodde främst på sträng kyla och svaga vindar i Norden och östra Europa, vilket ökade efterfrågan och minskade produktionen från vindkraft.

Hur påverkade gaspriserna elpriset?

På kontinenten används naturgas för uppvärmning. Under januari ökade gaspriset med 40 procent, vilket påverkade elpriserna i Europa.

Hur såg elpriserna ut under 2025?

I norra Sverige var priserna rekordlåga. I juni låg månadspriset i SE1 och SE2 på 3 respektive 5 öre per kWh, och under drygt 60 procent av året var spotpriset under 10 öre per kWh.

Vad betyder snömagasinet för elpriset?

Snömagasinet påverkar hur mycket vatten som tillförs vattenmagasinen under vårfloden. Lägre nivåer kan påverka elproduktionen framöver.

Kan vårfloden sänka elpriserna?

Ja, en snabb vårflod kan ge kortsiktigt låga elpriser, men riskerar samtidigt att påverka magasinfyllnaden och därmed priserna längre fram.