Elstormarna som satte Sverige på prov – så samarbetade elbolagen för att få tillbaka strömmen

Stormarna Johannes och Anna blev den tuffaste prövningen för det svenska elnätet på många år. Tiotusentals hushåll drabbades av långvariga strömavbrott när kraftiga vindar, snöfall och kyla slog till under helgerna. Samtidigt sattes samarbetet mellan Ellevio, E.ON och Svenska kraftnät på prov – och visade sin styrka.

Den här artikeln, baserad på ett pressmeddelande från Ellevio, ger en samlad bild av hur elnäten påverkades, hur återställningsarbetet bedrevs och varför långsiktiga investeringar i elinfrastruktur nu är viktigare än någonsin.

Extremväder pressade elnätet i Mellansverige

Stormen Johannes och snöovädret Anna ledde till omfattande skador på elnäten, framför allt i Mellansverige. Minst 60 000 hushåll blev utan el, många under lång tid. Omkullblåsta träd, brutna ledningar och svår terräng gjorde reparationsarbetet både tidskrävande och riskfyllt.

Trots detta fortsatte arbetet i fält dygnet runt tills alla kunder successivt fick strömmen tillbaka.

Ett starkare elnät än för 20 år sedan – men mer återstår

Sedan stormen Gudrun för 21 år sedan har elnätsföretagen gjort stora investeringar för att göra näten mer robusta. Ledningar har grävts ner, anläggningar har förnyats och digitalisering har förbättrat övervakning och styrning.

Resultatet är ett betydligt mer motståndskraftigt elnät än för två decennier sedan. Samtidigt visar stormarna Johannes och Anna att det fortfarande finns sårbarheter, särskilt i lokalnäten där hundratusentals kilometer ledningar ska nå hela vägen till slutkunden.

Svenska kraftnäts roll – stamnätet stod emot ovädret

Svenska kraftnät ansvarar för stamnäten, elens motorvägar som sträcker sig genom landet. Dessa ledningar går oftast i breda ledningsgator och påverkades inte av stormarna.

Från stamnätet tar region- och lokalnätsbolagen vid. Det är här de största utmaningarna uppstod när träd föll över ledningar och svåra väderförhållanden försvårade arbetet.

Elsamverkan – nyckeln i krisläget

Elnätsbolagen samarbetar sedan länge inom ramen för Elsamverkan. Syftet är att snabbt kunna dela resurser, personal och utrustning vid omfattande störningar.

Under stormen Johannes lånades montörer, maskiner och materiel mellan bolag i olika delar av landet. Detta gjorde det möjligt att snabbare komma igång med röjning och reparationer i de hårdast drabbade områdena.

Reparationsberedskap och förstärkning från Svenska kraftnät

När läget blir extremt kan elnätsbolagen även få stöd från Svenska kraftnäts reparationsberedskap. Myndigheten tillhandahåller materiel, fordon och särskilt utbildad personal som kan användas vid svåra störningar.

– Stormen visar att nätbolagen har en god beredskap. Vi har bara behövt låna ut en bråkdel av det vi har och ingen har efterfrågat material för att bygga ledningar. Deras största utmaning har varit att arbeta säkert under mycket svåra väderförhållanden, säger Ann Sofie Fahlgren, enhetschef för elberedskap på Svenska kraftnät.

Ett hårt arbete i fält under extrema förhållanden

Arbetet ute i fält har varit krävande. Stormen Johannes knäckte mängder av träd, ovädret Anna förde med sig metervis med snö och därefter slog kylan till. Många kunder har varit utan el i över en vecka mitt i vintern.

– Det här är en av de senaste 20 årens värsta stormar. Den nära samverkan mellan branschens aktörer är en styrka, men extrema väderhändelser kommer att bli vanligare i ett förändrat klimat, säger Martin Höhler, vd för E.ON Energidistribution i Sverige.

Även Ellevio lyfter personalens insatser.

– Vår högsta prioritet har varit att återställa strömmen så snabbt som möjligt. Hundratals montörer och entreprenörer har arbetat under oerhört tuffa förhållanden och de fortsätter tills den siste kunden har el igen, säger Johan Lindehag, vd för Ellevio.

Lagerhållning och totalförsvar i fokus

Svenska kraftnät har under senare år byggt upp större lager av stolpar och annan utrustning som kan lånas ut vid kriser. Tillsammans med elnätsbolagen utvecklas även regional lagerhållning.

Den senaste veckan har flera bolag lånat bandvagnar och fordon för elektronisk kommunikation. Denna utökade beredskap är också en del av Sveriges arbete med att stärka totalförsvaret.

Svenska kraftnät som elberedskapsmyndighet

Utöver elnätsbolagens eget ansvar har Svenska kraftnät ett särskilt uppdrag som elberedskapsmyndighet. Målet är att stärka beredskapen för störningar som kan innebära allvarliga påfrestningar för samhället.

Anslagen för beredskapsåtgärder har ökat kraftigt, från 260 miljoner kronor för tio år sedan till 615 miljoner kronor år 2025.

FAQ – vanliga frågor om stormarna Johannes och Anna

Hur många hushåll drabbades av strömavbrott?
Minst 60 000 hushåll blev utan el, många under lång tid.

Påverkades stamnätet av stormarna?
Nej, Svenska kraftnäts stamnät påverkades inte av ovädret.

Vad är Elsamverkan?
Ett samarbete mellan elnätsbolag där resurser, personal och materiel delas vid stora störningar.

Har elnäten blivit mer robusta sedan tidigare stormar?
Ja, sedan stormen Gudrun har stora investeringar gjorts, men mer arbete återstår.

Varför är långsiktiga investeringar så viktiga framåt?
Extrema väderhändelser väntas bli vanligare i takt med klimatförändringarna, vilket ställer högre krav på elnätens robusthet.