Svensk smygkrasch:Tre och ett halvt år utan tillväxt

Svensk smygkrasch: trots Riksbankens senaste räntesänkning från 2,75 till 2,5 procent visar Sveriges ekonomi inga tecken på att lyfta. Sedan mitten av 2021 har BNP legat på samma nivå, en utveckling som skiljer sig markant från normala konjunkturcykler. Denna långa period av stagnation har fått många att kalla det en ”smygkrasch”.

Det som borde vara en kurva som pekar uppåt har blivit ett rakt streck,

säger finansminister Elisabeth Svantesson.

Sverige i jämförelse med världen

Medan Sveriges ekonomi står still har andra länder lyckats växa. USA, som också nyligen sänkte sina räntor, rapporterar en BNP-tillväxt på 2,9 procent 2023 och ytterligare 2,7 procent under 2024. Till och med euroområdet, trots Tysklands svårigheter, har presterat bättre än Sverige.

En krasch i slow motion

Normalt sett brukar lågkonjunkturer följas av en snabb återhämtning. Under finanskrisen 2008–2009 minskade Sveriges ekonomi med över 5 procent men återhämtade sig till högre nivåer än före krisen redan 2011. Nu, däremot, står tillväxten still. För att ta igen det förlorade skulle Sverige behöva fyra år med en BNP-tillväxt på 4 procent per år – något som idag verkar omöjligt.

Orsakerna bakom stagnationen

Flera faktorer bidrar till Sveriges långsamma återhämtning:

  1. Hög skuldsättning: Sverige är ett av världens mest belånade länder, särskilt inom den privata sektorn.
  2. Låg konsumtion: Trots rekordhöga hushållsförmögenheter har konsumtionen inte ökat på snart fyra år.
  3. Stram budgetpolitik: Svenska staten har stora finansiella reserver men är ovillig att använda dem för långsiktiga investeringar.
  4. Tidigare lågräntepolitik: År av noll- och minusränta har bidragit till spekulation och ineffektiva investeringar, vilket nu tynger tillväxten.

Ekonomin under lågtryck

Riksbanken och regeringen spår en långsam återhämtning. Prognoser för BNP-tillväxt visar 2 procent 2025, följt av 3 procent 2026 och 2,5 procent 2027. Det innebär att lågkonjunkturens effekter kommer att leva kvar under lång tid.

Den ekonomiska utvecklingen väcker också frågor om politiska prioriteringar. USA:s framgång med expansiv finanspolitik står i kontrast till Sveriges restriktiva linje. Detta har fått många experter att ifrågasätta varför Sveriges politiker inte använder landets starka finansiella position för att stimulera ekonomin.

Vad krävs för en vändning?

För att bryta trenden behövs en mer aktiv ekonomisk politik med satsningar på investeringar som stärker tillväxtförmågan. Samtidigt krävs en lösning på den höga skuldsättningen, som riskerar att förvärra lågkonjunkturen ytterligare.

Om inget görs riskerar Sverige att leva med effekterna av denna smygkrasch i många år framöver.