Meta ( NASDAQ:META ), företaget bakom Facebook och Instagram, har nyligen meddelat att de kommer att avsluta sin faktagranskning av inlägg på plattformarna. Beslutet har väckt starka reaktioner och öppnar för diskussioner kring desinformation, källkritik och ansvaret för sanningsenlig information online.

Vad innebär Metas beslut?

Meta har tidigare samarbetat med externa faktagranskare för att identifiera och flagga falsk information på sina plattformar. Detta system har varit en central del av deras strategi för att bekämpa desinformation, särskilt under val och samhällskritiska händelser. Nu meddelar Meta att detta system kommer att avvecklas.

Istället planerar företaget att introducera en användarstyrd lösning kallad “community notes”. Systemet, inspirerat av X (tidigare Twitter), bygger på att användare själva kan bidra med information som kontextualiserar eller korrigerar potentiellt vilseledande inlägg.

Varför slutar Meta faktagranska?

Anledningen till beslutet är inte officiellt klargjord, men det finns flera möjliga orsaker:

  • Kostnadsbesparingar: Faktagranskning är resurskrävande och kan vara en betydande utgift för Meta.
  • Politiskt tryck: I USA har faktagranskning varit en politiskt laddad fråga, särskilt efter tidigare val. Vissa menar att Meta försöker undvika kontroverser inför det kommande presidentvalet 2024.
  • Ökat engagemang: Genom att låta användarna själva stå för en större del av faktagranskningen kan Meta potentiellt öka användaraktiviteten på plattformarna.

Hur påverkas svenska användare?

För svenska användare innebär beslutet ingen omedelbar förändring. Källkritikbyrån, som ansvarar för extern faktagranskning i Sverige, kommer att fortsätta sitt arbete under 2025. Detta innebär att inlägg som innehåller felaktigheter fortfarande kommer att flaggas i landet.

Det är dock osäkert hur länge denna ordning kommer att finnas kvar, och Meta har inte uteslutit att även europeiska länder kommer att påverkas av förändringarna längre fram.

Kritik från experter

Hugo Ewald, journalist och expert på faktagranskning, har uttryckt oro över Metas beslut. Han menar att det riskerar att öka spridningen av desinformation och minska användarnas förtroende för innehållet på plattformarna.

– Att lägga ansvaret på användarna är problematiskt. Det är inte alla som har verktygen eller kunskapen att skilja på vad som är sant och falskt, säger Ewald till Sveriges Radio.

Vad kan du göra som användare?

Metas förändring innebär att ansvaret för att skilja mellan sant och falskt i allt större utsträckning hamnar på användarna. Här är några tips för att vara mer källkritisk:

  1. Kontrollera källan: Är den pålitlig och trovärdig?
  2. Sök efter oberoende bekräftelse: Finns det fler källor som rapporterar samma sak?
  3. Var försiktig med att dela: Om du är osäker på om något är sant, undvik att sprida det vidare.

Framtiden för informationshantering på sociala medier

Metas beslut markerar en ny era i hanteringen av desinformation. Det återstår att se om detta kommer att stärka eller försvaga användarnas förtroende för informationen på Facebook och Instagram. Samtidigt öppnar det upp för en större debatt kring techföretagens ansvar gentemot sina användare och samhället i stort.

För användare blir det allt viktigare att vara kritiska och aktiva i att granska information. Frågan är nu: Är vi redo att ta över ansvaret för att faktagranska vår digitala verklighet?