Sveriges finansmarknad är beroende av en tillgång som kan försvinna utan att det märks.

Förra året identifierade The Economist de mest osäkra bostadsmarknaderna och Sverige låg högt på listan. Många års konsekvent stigande bostadspriser har gjort oss till ett av de mest skuldsatta folken i västvärlden. Under de senaste 20 åren har priserna på bostadsrätter ökat med hela 579 procent.

En annan oro kring bostadsrätter är dess bristande tillförlitlighet som säkerhet.

När banker beviljar bolån kräver de säkerheter, oftast i form av en bostadsrätt eller fastighet. Om låntagaren inte betalar kan banken sälja bostaden för att täcka förlusten.

För att finansiera dessa bolån måste bankerna själva ta lån. De institutioner som lånar ut pengar till bankerna, såsom pensionsfonder, försäkringsbolag och andra banker, kräver också säkerhet i form av bostäder.

Dessa lån, kända som bostadsobligationer, utgör enorma summor och är kärnan i Sveriges finansiella system. Den svenska marknaden för bostadsobligationer är bland de största i världen.

Det är därför av yttersta vikt att investerare har förtroende för bostadsobligationer. Detta förtroende är starkt kopplat till förtroendet för bostadsrätter som säkerhet.

Enligt vissa, inklusive Riksbanken, finns en risk för förtroendekris. Det saknas ett centralt register för bostadsrätter – något som finns för fastigheter. Detta gör att investerare inte kan säkerställa ägarförhållanden och säkerheter för bostadsrätter på ett tillräckligt säkert sätt.

Problemen sträcker sig dock längre än så.

Till skillnad från en fastighet utgör en bostadsrätt inget fysiskt föremål. En bostadsrätt representerar rätten att bo i en lägenhet, och denna rätt skapas av bostadsrättsföreningen. Tanken är att rätten sedan ska överföras mellan köpare.

Men bostadsrättsföreningen kan inte bara skapa utan också upphäva bostadsrätter. För att göra det måste föreningen först överta bostadsrätten. Därefter kan föreningen på en stämma besluta att upphäva den.

Andra innehavares säkerheter i bostadsrätten blir irrelevant när detta sker. Säkerheten kopplad till bostadsrätten försvinner i samband med dess upphävande. Dessutom kan allt detta ske i hemlighet eftersom stämmor är interna för föreningen. Endast medlemmar har rätt att närvara vid dessa och läsa protokollen.

Detta är inte enbart en teoretisk risk. I en nyligen bildad förening i centrala Stockholm beslutade medlemmarna att upphäva bostadsrätter värda miljontals kronor. Sedan renoverade de lägenheterna och skapade nya bostäder som såldes till ovetande köpare. Det tog lång tid innan banker och andra långivare förstod att deras säkerheter försvunnit (eller möjligen försvunnit – detta är fortfarande omtvistat).

Vid den tiden hade de ansvariga medlemmarna försvunnit. Efter sig lämnade de rättsliga tvister mellan ett tiotal banker, föreningar och köpare (Foyen företräder en av bankerna). Ännu sex år senare är flera av dessa tvister olösta. De rör bland annat frågor om huruvida bostadsrätterna verkligen försvunnit, om säkerheterna också försvunnit, eller om de överförts till de nya bostadsrätterna, samt frågor om ersättning och dess omfattning.

Dylika tvister bidrar inte till att minska risken på bostadsmarknaden.