Bitcoin som svensk reservvaluta – vision eller verklighet?

När Centerpartiets riksdagsledamot Rickard Nordin nyligen föreslog att Sverige ska ta bort kapitalskatten på små bitcointransaktioner och dessutom lägga till bitcoin i landets valutareserv, väckte det både förvåning och nyfikenhet. Motionen, som lämnats in till finansutskottet, handlar enligt Nordin om att Sverige inte får halka efter i den digitala ekonomin. I en tid när länder som USA diskuterar egna bitcoinreserver men svenska myndigheter fortfarande ser kryptovalutor främst som riskfyllda tillgångar, vill han utmana tänkandet.

Digital valutareserv

Nordin argumenterar för att bitcoin borde betraktas som ett slags digitalt guld – en tillgång som kan skydda Sveriges ekonomi mot inflation och ge staten erfarenhet av hur digitala värden fungerar i praktiken. Han menar att flera länder redan börjat inkludera bitcoin i sina reserver och att Sverige riskerar att hamna i bakvattnet om man fortsätter att se på kryptovalutor med enbart skepsis. Samtidigt föreslår han att staten bör behålla den kryptovaluta som beslagtas i brottsutredningar istället för att sälja den. Denna typ av resonemang känns naturligt idag. Krypto har slagit igenom stort, du kan registrera dig hos svenska casinon utan licens från spelinspektionen som erbjuder uttag och insättning i krypto. Till och med särskilda bonusar för krypto användare. Det finns också tusentals uttagsautomater i europa som låter växla till och från bitcoin och andra kryptovalutor.

Sverige ska ligga i framkant

Förslaget ska också ses i ljuset av Nordins längre engagemang för teknik- och innovationsfrågor. Han har länge varit en av riksdagens tydligaste röster när det gäller digitalisering och energiomställning, och har även tidigare motionerat om att Sverige borde etablera en nationell bitcoinreserv – inspirerad av internationella diskussioner om kryptons roll i framtidens ekonomier. Hans argumentation har konsekvent byggt på idén att Sverige ska ligga i framkant och skapa förutsättningar för innovation, snarare än att reagera i efterhand när globala trender redan är etablerade.

Personlig motion som är svår att realisera

Centerpartiet som helhet har däremot inte officiellt tagit ställning till förslaget. Motionen är ett personligt initiativ, och även om den väcker intresse inom delar av partiet finns en försiktighet kring att associera sig för starkt med en så omdebatterad fråga. Kritiker inom både politiken och finanssektorn menar att idén är orealistisk. De pekar på att Riksbanken tydligt markerat mot privata kryptovalutor och i stället arbetar med sin egen digitala valuta, e-kronan. Att blanda in i valutareserven skulle, enligt dessa röster, skapa osäkerhet snarare än stabilitet.

Samtidigt finns en växande grupp ekonomer och entreprenörer som ser Nordins motion som en intressant markering. De menar att även om sannolikheten att förslaget går igenom är liten, sätter det fingret på en större fråga – nämligen hur Sverige ska förhålla sig till en ekonomi där digitala tillgångar får allt större betydelse. Att helt avfärda bitcoin som spekulation vore, enligt dem, lika kortsiktigt som att en gång i tiden avfärda internet som en fluga.

I praktiken är det dock svårt att se hur förslaget skulle kunna realiseras inom överskådlig tid. Det skulle kräva en ny syn på penningpolitik, ett aktivt beslut från Riksbanken och en ändring av hur staten hanterar tillgångar i digital form. Men Nordins initiativ har redan uppnått något: det har öppnat en ny diskussion i ett politiskt landskap som hittills varit märkbart tyst om kryptovalutor. Kanske är det just där den verkliga förändringen börjar – inte i en omedelbar reform, utan i att en folkvald vågar ställa frågan om vad pengar egentligen betyder i en ny tid.