Bankavgifter avslöjade: Så mycket skiljer det sig mellan storbankerna

Bankerna tjänar alltmer pengar på avgifter, och bara det att vara kund kostar hundratals kronor om året. Jämförelsetjänsten Zmarta/uScore har nu granskat bankavgifterna hos åtta av Sveriges största banker, och skillnaderna är påtagliga. Att välja rätt bank kan spara dig flera hundralappar varje år.
Stora skillnader i bankavgifter mellan aktörerna
I Zmarta/uScores genomgång har utgångspunkten varit bankernas ordinarie prislistor. Det handlar om basavgifter för kort, konto och internetbank samt uttag och kortbetalningar under en semestervecka utomlands. Resultatet visar att den årliga kostnaden för grundläggande banktjänster kan skilja flera hundralappar mellan aktörerna.
Lästips: SBAB ”tvingas höja” bundna boräntor
Mest får du betala hos Danske Bank, där kostnaden ligger på 883 kronor om året. På delad andra plats återfinns storbankerna Swedbank och SEB (765 kronor) och därefter Nordea (695 kronor). I andra änden återfinns Skandia och Handelsbanken, som erbjuder liknande tjänster för 405 respektive 465 kronor.
Så mycket kostar det att vara bankkund: komplett jämförelsetabell
| Bank | Basavgift per år | Onlinekund per år | Offlinekund per år |
|---|---|---|---|
| Danske Bank | 708 kr | 883 kr | 1 383 kr |
| SEB | 600 kr | 765 kr | 1 065 kr |
| Swedbank | 600 kr | 765 kr | 765 kr |
| Nordea | 540 kr | 695 kr | 1 043 kr |
| Länsförsäkringar | 468 kr | 618 kr | 918 kr |
| ICA-banken | 420 kr | 585 kr | saknas |
| Handelsbanken | 300 kr | 465 kr | 865 kr |
| Skandiabanken | 240 kr | 405 kr | 753 kr |
SEB: varav 180 kronor i avgift för betaltjänst i internetbank. Swedbank: varav 300 kronor i avgift för betaltjänst i internetbank.
Ännu dyrare utan digitala tjänster
Kostnaden blir betydligt högre för den som inte använder bankens digitala tjänster. För kunder som betalar räkningar via brevgiro blir kostnaden omkring 300 kronor mer per år. Riksbanken gick nyligen ut och varnade att det nu bara går att betala manuellt på 32 platser i landet för dem som inte är bankkunder. Riksbanken skriver också att det är ”viktigt att kunna betala med enkla betalsätt till rimliga priser”.
Lästips: Ingen kris hinner sätta ärr innan nästa är här
– Vi bankkunder förväntas göra allt själva men får ändå betala. Samtidigt är sparräntorna nära noll och bankerna kan tjäna ytterligare pengar på att låna ut våra sparpengar. För den som inte använder digitala tjänster är det ännu dyrare och tillgängligheten minskar. Därför är det viktigt att vi utnyttjar vår konsumentmakt genom att jämföra alternativ och byta bank, säger Ola Söderlind, hushållsekonom på Zmarta/uScore.
Bankernas avgifter ger miljarder i intäkter
Storbankernas senaste årsredovisningar visar en tydlig förändring i intäktsmixen. Räntenettot, alltså skillnaden mellan in- och utlåningen, har minskat. Samtidigt har provisionsnettot ökat för de flesta bankerna. I provisionsnettot ingår bankernas avgifter för bland annat kort, betaltjänster och fonder.
Storbankerna har miljontals privatkunder i Sverige. Om avgifterna i Zmarta/uScores räkneexempel för en onlinekund appliceras brett på storbankernas svenska kundbas handlar det om betydande belopp. För de fyra svenska storbankerna motsvarar det intäkter på cirka sju miljarder kronor. Bara för Swedbank kan de skapa intäkter på runt 2,9 miljarder kronor.
– Bankkunder har blivit mer medvetna om att jämföra räntor men glömmer ofta bort att jämföra avgifter för andra banktjänster. Det gäller att se över helheten och se vad är mest förmånligt för just dig, säger Ola Söderlind.
Så har beräkningarna gjorts
Beräkningen utgår från en typkund som har bankkort (debetkort), använder internetbank med betalningar och gör 20 kontouttag på 500 kronor i EUR. För en offlinekund har avgifter för internetbankens betalningstjänst exkluderats och i stället har kostnaden för brevgiro lagts till, baserat på upp till 16 betalningar per år. ICA-banken erbjuder inte brevgiro. Avgifterna är hämtade från bankernas ordinarie prislistor för privatkunder som publiceras på respektive banks webbplats. Uppgifter om antal privatkunder i Sverige baseras på offentliga uppgifter från bankernas årsredovisningar, faktablad och investerarpresentationer.
FAQ om bankavgifter i Sverige
Vilken bank är billigast att vara kund i?
Skandiabanken är billigast med en årskostnad på 405 kronor för en onlinekund, baserat på Zmarta/uScores genomgång av ordinarie prislistor.
Vilken bank är dyrast att vara kund i?
Danske Bank är dyrast med en årskostnad på 883 kronor för en onlinekund och hela 1 383 kronor för en kund som inte använder digitala tjänster.
Vad ingår i en typisk bankavgift?
I beräkningarna ingår basavgifter för bankkort (debetkort), konto och internetbank, samt kostnader för kontantuttag och kortbetalningar utomlands under en semestervecka.
Hur mycket tjänar storbankerna på avgifter?
Om avgifterna i räkneexemplet appliceras brett på storbankernas svenska kundbas motsvarar det intäkter på cirka sju miljarder kronor för de fyra svenska storbankerna. Bara Swedbank kan generera runt 2,9 miljarder kronor.
Kostar det mer att vara bankund utan digitala tjänster?
Ja, avsevärt mer. För kunder som betalar räkningar via brevgiro i stället för internetbank kan kostnaden bli omkring 300 kronor högre per år.
Kan jag byta bank för att spara pengar?
Ja, Ola Söderlind på Zmarta/uScore rekommenderar att du jämför helheten, inte bara räntorna, och byter bank om du hittar ett mer förmånligt alternativ.
