Sveriges ekonomi har börjat växa igen efter några tuffa år. Men det finns både positiva och negativa faktorer som påverkar ekonomin. Det framgår av en färsk rapport från Länsförsäkringar.

Tillväxten tar fart men osäkerheten kvarstår

Den svenska ekonomin växte mer än väntat i slutet av förra året och återhämtningen har börjat. Lägre ränta och sänkta skatter i kombination med växande reallöner gör att hushållen har mer pengar att spendera. Samtidigt har inflationen ökat, vilket får Riksbanken att avstå ytterligare räntesänkningar.

– Konjunkturen håller på att ta sig och stöd kommer från flera håll samtidigt. Hushållens ljusare ekonomiska sits sätter fart på konsumtionen samtidigt som investeringarna återhämtar sig. Dessutom innebär ökade satsningar på försvar i Sverige och övriga Europa att såväl offentliga utgifter som export gradvis växer i en snabbare takt, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar.

Länsförsäkringar tror att BNP kommer att växa med 2,1 procent under 2025 och 2,9 procent 2026. Det är en marginell höjning av prognosen, men osäkerheten är större än vanligt.

Risker i den globala ekonomin

Trots positiva faktorer finns det stora osäkerheter. Den osäkra geopolitiska omvärlden kan leda till handelskrig, vilket skulle hårda affärsklimatet för svenska företag.

– Vi vet inte hur amerikanska handelstullar kommer att påverka oss och den politiska oron i världen är svår att omsätta i siffror. Försämrade handelsrelationer med USA kommer att tynga exporttillväxten 2025, medan satsningar på infrastruktur och försvar i Europa kommer hjälpa ekonomin – framför allt nästa år, säger Stråberg.

Uppsving i inflationen sätter stopp för fler räntesänkningar

Återhämtningen är fortfarande skör och ekonomin skulle må bra av lägre räntor. Det försvåras dock av att inflationen har ökat i början av året. I den nya prognosen räknar Länsförsäkringar inte med några fler räntesänkningar.

– Den stora förändringen i prognosen är att inflationen ökat och kommer ligga strax under 3 procent i år. Lägg därtill en trend mot ökade offentliga utgifter efter hand. Här kommer Riksbanken ta ett kliv tillbaka och vi räknar inte med några ränteförändringar varken i år eller 2026, säger Stråberg.

Arbetslösheten minskar långsamt

Trots att ekonomin blir bättre så pekar prognoserna på att arbetslösheten kommer vara hög under hela 2025. Först under andra halvåret 2026 sjunker den under 8 procent.

– Arbetslösheten har ökat mycket i början av 2025 men det beror i första hand på att fler personer söker jobb. Vi tror att sysselsättningen kommer öka lite under resten av året, men till följd av det höga utgångsläget kommer arbetslösheten förbli hög. Bedömningen är att arbetsmarknaden kommer nå normala nivåer först 2027, säger Stråberg.