Misstänkt felaktiga utbetalningar från Försäkringskassan. Igår väckte åklagare vid Ekobrottsmyndigheten (EBM) i Stockholm åtal mot två personer för misstänkta grova bedrägerier och andra allvarliga brott relaterade till tandvårdskliniker. De misstänkta gärningspersonerna, en tandläkare och en ekonomiansvarig, ägde tidigare två tandläkarmottagningar i södra Stockholm som nu har sålts. Åtalet innefattar bland annat grova bedrägerier, grova bokföringsbrott och grovt penningtvättsbrott. Den påstådda brottsligheten har pågått under åren 2021 – 2022 och har skakat om den svenska välfärden, då nästan åtta miljoner kronor misstänks ha blivit utbetalt felaktigt från Försäkringskassan. Detta enligt ett pressmeddelande från EBM.
Påhittade patientbesök och felaktiga utbetalningar
Enligt EBM:s utredning har de misstänkta gärningspersonerna använt sig av påhittade patientbesök för att komma åt betydande summor pengar. Dessa påstådda besök har rapporterats in i ett datasystem som är direkt kopplat till Försäkringskassan, vilket har resulterat i utbetalningar av mindre belopp, varierande mellan 600 och 1 800 kronor per påhittat besök. Totalt har det handlat om hela 6 200 påhittade patientbesök fördelade på de två mottagningarna, vilket har resulterat i misstänkta brottsvinster på cirka 7,8 miljoner kronor som Försäkringskassan har betalat ut.
Bokföringsbrott och penningtvätt
Det som gör fallet ännu allvarligare är att de båda företagen, som ägdes av de tilltalade, har följt alla skatter och avgifter samt skött sin bokföring korrekt. Detta har skapat en fasad av ärlighet och laglydighet som har dolt den pågående brottsligheten. Utbetalningarna från Försäkringskassan har bokförts som verkliga intäkter, vilket utgör grova bokföringsbrott, då pengarna inte kan anses vara intäkter för utförd vård eftersom ingen vård faktiskt har ägt rum, enligt Ann Lidén, förundersökningsledare och åklagare vid Ekobrottsmyndigheten i Stockholm.
Användning av andras identiteter
En viktig aspekt i fallet är att de misstänkta gärningspersonerna har utnyttjat identiteten på personer som inte har använt sina allmänna eller särskilda tandvårdsbidrag. Dessa bidrag kan sparas i upp till två år, och samtliga använda identiteter tillhör äldre personer, 65 år och äldre, från olika delar av landet. De flesta av dessa personer har inte ens upptäckt att deras tandvårdsbidrag har använts i bedrägerierna.
Ovanliga patientbesökstider
Försöken att dölja brottsligheten har inkluderat att rapportera de påhittade patientbesöken på udda tider och dagar, inklusive helger och helgdagar. Ett exempel som lyfts fram är påstådda patientbesök på julafton 2021, där 26 patienter påstås ha besökt den ena kliniken mellan kl. 14.30 och 16.00 och elva patienter den andra kliniken mellan klockan 16.10 och 16.50. Det mest uppseendeväckande är att de påstådda patienterna var hemmahörande i regioner som Skåne och Göteborg, trots att klinikerna låg i södra Stockholm. Elva av dessa påstådda patienter var 96 år eller äldre vid de påstådda besöken, enligt Ann Lidén.
Brister i systemet
Detta fall av grova bedrägerier och ekonomisk brottslighet visar på brister i systemet där tillitsbaserade utbetalningssystem saknar tillräckliga kontrollmekanismer. Denna systemhotande brottslighet hotar vår svenska välfärd, och Anna-Karin Hansen, chef för EBM:s brottsförebyggande kansli, föreslår åtgärder för att förhindra liknande brott i framtiden. En möjlig åtgärd skulle vara att personer vars tandvårdsbidrag används får elektroniska aviseringar om detta. Det finns också ett behov av att revidera och förstärka ersättningssystemen för att göra dem mindre mottagliga för brottslig verksamhet.
Sammantaget har åklagaren begärt näringsförbud i fem år för de tilltalade samt företagsbot på totalt sju miljoner kronor. Åklagaren har även yrkat på förverkande av brottsutbyte på 7,8 miljoner kronor mot de tilltalade och deras bolag. Tidigare har kvarstad beslutats om på sammanlagt 14,8 miljoner kronor, och tillgångar har säkrats i samverkan med Kronofogden.
Fallet kom till myndigheternas kännedom när Försäkringskassan rapporterade det genom operativa rådet, en satsning mot organiserad brottslighet som involverar flera myndigheter. Detta visar på vikten av samarbete och effektivt arbete mot ekonomisk brottslighet som hotar vårt välfärdssystem.
