Ärvde över en miljon i kontanter – stoppas helt av lagen

En Väsbybo som hittade över en miljon kronor i kontanter efter sina föräldrar står nu utan arv, trots att pengarna enligt honom var sparade under ett helt liv. Det rapporterar Mitti. Fallet sätter ljuset på ett avgörande begrepp, kontantursprung, och hur hårt regelverket kring gamla sedlar tillämpas i Sverige.

Kontanter värda över en miljon

Efter sina föräldrars bortgång upptäckte mannen 1 078 600 kronor i kontanter i flyttlådor som stått magasinerade på vinden. Pengarna bestod av äldre sedlar som inte längre är giltiga betalningsmedel. Att kontanterna var av den äldre och ogiltiga versionen behöver inte vara problemet. Riksbanken kan lösa in ”ogiltiga” sedlar och mynt om det finns särskilda skäl.

Lästips: Har du gamla sedlar hemma? Riksbanken stoppar inlösen – blir värdelösa

Upptäckten gjordes först långt efter moderns död, när mannen gick igenom lådorna. Händelsen framgår av mannens egen berättelse i domen från förvaltningsrätten.

Brev från pappan räckte inte som bevis

Mannen, som är ensam arvinge, försökte styrka pengarnas ursprung genom ett brev från sin pappa till Riksbanken. Där ska pappan ha beskrivit att han sparat pengar till sin son.

Mannen har berättat för Mitti att föräldrarna levde ett liv helt utan betalkort och hanterade all ekonomi kontant. Pengarna ska ha kommit från försäljning av en fritidsfastighet och en bostadsrätt.

Han pekar även på att modern endast hade omkring 60 000 kronor på banken vid sin bortgång, vilket enligt honom tyder på att resten av tillgångarna fanns i kontanter.

Riksbanken säger nej

Trots förklaringen avslår Riksbanken ansökan om att lösa in pengarna. Skälet är att det inte går att säkerställa kontanternas ursprung.

Tomas Lundberg, presschef på Sveriges riksbank säger till Mitti:

– Därför krävs att den som ansöker om inlösen kan förklara pengarnas ursprung och presentera underlag som ger stöd åt förklaringen. I de allra flesta fall går det också – cirka 98,5 procent av alla ansökningar om inlösen beviljas

Riksbanken hänvisar till lagstiftning mot penningtvätt och annan brottslig verksamhet. Myndigheten betonar att prövningen inte handlar om misstanke om brott, utan om att ursprunget måste kunna styrkas.

Förvaltningsrätten avslår överklagan

Väsbybon valde att överklaga beslutet, men förvaltningsrätten går på Riksbankens linje.

Förvaltningsrätten konstaterar att avgörande information saknas:

”Väsentlig information saknas om sedlarnas ursprung och förvärv.”

Beslutet innebär att mannen i nuläget inte får lösa in pengarna.

Kan fortfarande överklagas

Fallet är ännu inte definitivt avgjort. Förvaltningsrättens dom kan överklagas vidare, vilket öppnar för en ny rättslig prövning.

Samtidigt visar ärendet hur avgörande dokumentation är när det gäller äldre kontanter, särskilt i en tid där kontantanvändningen minskat kraftigt.

Vad betyder detta för andra med gamla sedlar?

Fallet illustrerar en viktig princip, att det inte räcker att pengarna finns, utan att deras historia måste kunna styrkas.

För den som sitter på gamla sedlar innebär det att kvitton, avtal eller annan dokumentation kan vara avgörande för att få dem inlösta.

FAQ om fallet

Vad krävs för att lösa in ogiltiga sedlar?

Du måste kunna styrka pengarnas ursprung med dokumentation som visar hur de har förvärvats.

Hur ofta godkänner Riksbanken ansökningar?

Cirka 98,5 procent av alla ansökningar om inlösen beviljas enligt Riksbanken.

Varför nekas vissa ansökningar?

Ansökningar avslås när ursprunget inte kan klarläggas tillräckligt, enligt lagkrav kopplade till penningtvätt.

Finns det brottsmisstankar i det här fallet?

Nej, prövningen gäller endast om ursprunget kan styrkas, inte om något brott har begåtts.

Kan beslutet överklagas?

Ja, beslut från förvaltningsrätten kan överklagas vidare.