Under det tredje kvartalet 2024 såg arbetsmarknaden en ökning av arbetslösheten i Sverige, trots en fortsatt hög nivå av sysselsättning. SCB:s statistik pekar på både strukturella och temporära förändringar, med tydliga skillnader mellan kön, åldersgrupper och inrikes kontra utrikes födda. Här är en översikt av de mest framträdande trenderna på arbetsmarknaden under perioden. Det framgår av en statistiknyhet från SCB.
Ökande arbetslöshet och minskad sysselsättning
Under det tredje kvartalet 2024 uppgick antalet arbetslösa i åldern 15–74 år till 459 000 personer, vilket är en ökning med 41 000 personer jämfört med samma kvartal 2023. Detta innebär att arbetslöshetstalet nu ligger på 8,0 procent, en ökning med 0,8 procentenheter. Säsongrensade och utjämnade siffror visar en arbetslöshetsnivå på 8,5 procent. Elin Ottosson Bixo, statistiker vid Arbetskraftsundersökningarna på SCB, påpekar att ökningen av arbetslösheten sammanfaller med en minskning av antalet tidsbegränsat anställda, särskilt bland kvinnor.
Arbetskraftsdeltagandet
Under tredje kvartalet uppgick arbetskraften, det vill säga de som arbetar eller aktivt söker arbete, till 5 770 000 personer i åldern 15–74 år. Kvinnor stod för 2 765 000 av dessa och män för 3 005 000. Detta motsvarar ett arbetskraftstal på 75,9 procent. Säsongrensade data visar att arbetskraftsdeltagandet låg på 75,4 procent, vilket är en marginell minskning från tidigare kvartal.
Sysselsättning och arbetade timmar
Antalet sysselsatta minskade med 40 000 personer till 5 311 000 under det tredje kvartalet, motsvarande en sysselsättningsgrad på 69,9 procent. Denna nedgång är mer markant bland män än kvinnor, där sysselsättningen bland män minskade med 46 000 till 2 778 000, jämfört med kvinnornas mer stabila sysselsättningsnivå på 2 533 000. Antalet arbetade timmar minskade också, med i genomsnitt 137,4 miljoner timmar per vecka, en kalenderkorrigerad minskning på 1,8 procent jämfört med föregående år.
Anställningsformer
Det totala antalet anställda uppgick till 4 802 000 under kvartalet, men antalet tidsbegränsat anställda minskade med 55 000 till 699 000 personer. Minskningen av tidsbegränsade anställningar har varit särskilt märkbar bland kvinnor, där 37 000 kvinnor förlorade sina tidsbegränsade jobb. Antalet fast anställda steg däremot med 50 000 bland kvinnor.
Undersysselsättning och latent arbetskraft
Bland de sysselsatta rapporteras 349 000 personer som undersysselsatta, vilket innebär att de arbetar mindre än vad de önskar. Antalet latent arbetssökande, personer som står till arbetsmarknadens förfogande men som inte aktivt söker jobb, uppgick till 276 000 under tredje kvartalet. Det outnyttjade arbetskraftsutbudet, som inkluderar arbetslösa, undersysselsatta och latent arbetssökande, ökade till 24,3 miljoner timmar per vecka, motsvarande 608 000 heltidsarbeten.
Arbetsmarknadsläget för olika åldersgrupper och bakgrunder
SCB:s statistik visar att arbetsmarknadsdeltagandet varierar mellan åldersgrupperna. För åldersgruppen 20–65 år, där majoriteten av de arbetsföra ingår, var arbetskraftstalet 87,9 procent. Sysselsättningen minskade dock något, vilket gör att arbetslösheten i denna grupp steg till 6,9 procent. Bland ungdomar i åldern 15–24 år noterades en markant ökning av arbetslösheten, upp till 20,6 procent.
Det är också tydligt att arbetslösheten skiljer sig mellan inrikes och utrikes födda. Bland inrikes födda var arbetslöshetstalet 4,1 procent, medan utrikes födda hade en arbetslöshetsnivå på 14,6 procent.
En sammanfattande blick på arbetsmarknaden
Det tredje kvartalet 2024 visar på en ökning av arbetslösheten i Sverige, med tydliga skillnader mellan olika grupper och en ökad andel tidsbegränsat anställda som förlorar sina arbeten. Utmaningar på arbetsmarknaden kvarstår, inte minst för ungdomar och utrikes födda, som upplever högre arbetslöshetsnivåer. Arbetskraftsutbudet är också fortfarande outnyttjat till stor del, vilket pekar på behovet av fler heltidsarbeten och förbättrad matchning mellan arbetsmarknadens utbud och efterfrågan.
