Riksbanken vilar på hanen över sommaren
Inflationen fullt ut besegrad – inte uteslutet att inflationen faller under målet. Tolvmånadersinflationen fortsatte att sjunka i april och låg då strax över Riksbankens mål. De senaste sex respektive tre månaderna har dock inflationen i genomsnitt legat under målet. De faktorer som olje-, naturgas-, frakt- och elpriser samt globala livsmedelspriser, som tidigare drev upp inflationen, har nu normaliserats. Även tjänsteinflationen är på tydlig nedgång. Trots nya geopolitiska risker talar det mesta för att inflationsspöket är besegrat, vilket öppnar för att Riksbanken kan sänka styrräntan mer än de totalt 0,75 procentenheter som aviserats. Det är några av de slutsatser som SBAB slår fast i en ny rapport.
Inhemska faktorer som ökande arbetslöshet, måttliga löneökningar och en räntekänslig ekonomi bör väga tyngre än oron för kronkursen. Att Riksbanken valde att sänka styrräntan före ECB verkar inte heller ha påverkat kronan negativt. SBAB prognosmakare står fast vid prognosen om totalt fem sänkningar av styrräntan i år, vardera om 0,25 procentenheter.
Den rörliga bolåneräntan nere runt 3,3 procent nästa höst
SBAB prognos för styrräntan indikerar att den rörliga bolåneräntan kan förväntas ligga runt 3,3 procent nästa höst. De längre bundna bolåneräntorna väntas inte falla lika mycket eftersom de redan har justerats utifrån marknadsförväntningar om kommande sänkningar av styrräntan och den rörliga bolåneräntan.
– Vår bedömning är att den rörliga bolåneräntan är nere på runt 3,3 procent nästa höst, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB. Det finns dock risker i omvärlden som kan förändra denna bild, och dessa bör alltid vägas in av bolånetagare.
Valet av räntebindningstid inte självklart
I valet mellan att binda räntan på 1–5 år eller välja rörlig ränta, som binds om vart tredje månad, framstår rörlig ränta som det billigaste alternativet givet prognosen. Fyra års bindningstid kan dock vara ett prisvärt alternativ. För närvarande är andelen bolån till bunden ränta längre tid än 3 månader och upp till fem år strax under 9 procent, och med ännu längre bindningstider till cirka 1 procent. Mindre än 10 procent av de nya lånen binds alltså på tider längre än 3 månader, vilket är ovanligt och har tidigare bara inträffat en gång sedan mätningarna startade i mars 1996.
– Valet av räntebindningstid är inte givet i nuvarande läge och beror också på hur man som bolånetagare förhåller sig till risk och vilka marginaler man har i sin ekonomi för att kunna parera oväntade förändringar i räntan, säger Robert Boije. Bara en gång tidigare har andelen bolånetagare som väljer rörlig ränta varit lika hög eller högre än nu, och det var i maj 2009.
Slutsats
Riksbanken förväntas hålla tillbaka ytterligare räntesänkningar tills efter sommaren trots att inflationsspöket tycks vara besegrat. Med en prognos om fortsatt sjunkande räntor förblir rörlig ränta det mest ekonomiska valet för bolånetagare. Samtidigt är det viktigt att väga in de risker som kan påverka både räntor och inflation framöver.
