Det kommer en tid i varje människas liv då det blir dags att fatta ekonomiska beslut. Kanske börjar det med en fickpeng som ska fördelas över en vecka eller månad. Oavsett när du började ta ansvar för din egen ekonomi så finns det vissa universella saker som påverkar dina ekonomiska beslut.

De ekonomiska beslut vi fattar som har med budgetering och utgifter att göra kommer att formas av allt från psykologiska och kognitiva till sociala och kulturella faktorer. Då du läser finansnytt så är det alltså lite mer än den statistik eller analys du tar del av som påverkar hur du hanterar informationen.

Viktiga influenser för ekonomiska beslut

Det finns som sagt många olika saker som påverkar hur vi fattar ekonomiska beslut men vi ska ta en närmre titt på några väl utvalda områden där det också finns koncept och studier som backar upp sambandet.

Kognitiva fördomar om olika typer av pengar

Det här är ett koncept som har utforskats av Richard Thaler i hans arbete med beteendefinansiering. Det går ut på att människor tenderar att kategorisera och behandla pengar olika beroende på pengarnas källa och avsedda användning.

Du kan till exempel vara mer villig att betala med pengar som kommer från skatteåterbäring än vad du är med din vanliga lön. Detta kanske får dig att tänka på spel. Hur blir det med pengar som du har vunnit på ett spel eller med en investering?

Enligt artikeln Prospect Theory av Kahneman och Tverksy så upplever vi smärta av att förlora pengar dubbelt så mycket jämfört med nöjet av att vinna samma summa. Detta är något som påverkar det risktagande beteendet avsevärt.

Så även om vi kan vara benägna att spendera pengar som vi vunnit snabbare så kan detta alltså leda till en hel del smärta om vi upplever att vi förlorar pengarna på ett uselt köp eller på mer spel som vi förlorar.

Emotionella faktorer som påverkar

Det är förstås också så att våra ekonomiska beslut påverkas av vårt känslomässiga tillstånd. Detta kan knappast anses vara en nyhet. Enligt en studie av Rick, Cryder och Loewenstein från 2008 så är människor som upplever sorg villiga att betala mer för en vara än då de är i neutralt tillstånd.

Alla som har varit förälskade vet förstås också att detta är en tid då det plötsligt finns mer utrymme i budgeten för att lägga på nöje, upplevelser och presenter. Det kan få förödande konsekvenser för vår privatekonomi om vi inte har en hyfsad budget för intensiva perioder av förälskelse.

Sociala och kulturella influenser

Grupptryck och samhälleliga normer kan djupt påverka utgiftsvanorna. Viljan att vara som alla andra kan påverka budgetbeslut. Duesenberry (1949) hävdade i sin Relative Income Hypothesis att människors konsumtions- och sparvanor påverkas mer av deras inkomst i förhållande till andra än av deras absoluta inkomstnivå.

På samma sätt kanske vi påverkas av finansnyheter i enlighet med vad andra säger om dem. När många uttalar oro om kris på börsen och problem så kanske vi börjar känna och agera på samma sätt trots att det inte finns skäl till det i vår egen ekonomiska verklighet.

Finansiell kompetens

Människors förmåga att förstå och använda olika ekonomiska koncept spelar en betydande roll i deras budgetbeslut. Lusardi och Mitchell fann i sin studie från 2014 att de med högre finansiell kompetens tenderar att planera mer för pension och de hanterar sina budgetar bättre.

Tidigare erfarenheter får betydelse

Tidigare ekonomiska framgångar och misslyckanden kan forma hur individer närmar sig budgetering. Till exempel kan de som levt genom ekonomiska lågkonjunkturer anta mer konservativa finansiella beteenden. Om du en gång har upplevt en mycket svår ekonomiskt tid till följd av en risk du tog så kan du vara mindre benägen att vilja ta nya ekonomiska risker privat och som entreprenör.

Rabatter är omedelbara belöningar

Människor tenderar att värdera omedelbara belöningar mer än framtida vilket leder till beslut som impulsköp eller otillräckliga besparingar. En studie av Ainslie (1975) förklarade detta genom konceptet Hyperbolic Discounting där individer väljer en mindre belöning som kommer tidigare framför en större belöning som kommer senare.

Personliga värderingar och mål

En individs långsiktiga mål, som till exempel bostadsägande eller förtidspensionering, kan forma hur de hanterar sina budgetar. Det finns forskning som visar att den som har tydliga livsmål som är väldefinierade också tenderar att spara mer pengar än andra.

På grund av detta så kan en person som har tagit ett bostadslån och som bildar familj se väldigt annorlunda på hur pengar spenderas än en annan person i samma ålder som fortfarande är singel och inte funderar så mycket på framtidens åtaganden.

Heuristik

Människor använder ofta mentala genvägar eller tumregler för att fatta ekonomiska beslut. Till exempel föreslår 50/30/20-regeln att du spenderar 50% av inkomsten på behov, 30% på önskemål och att du sparar 20%.

Även om den här typen av tumregler kan vara till hjälp så kan de också leda till suboptimala beslut om de inte anpassas till individuella omständigheter.

Sammanfattningsvis är krångligheterna med personliga ekonomiska beslut ett komplext samspel av kognitiva, psykologiska och yttre faktorer. Att känna igen dessa influenser kan ge värdefulla insikter som kan förbättra personlig ekonomisk förvaltning och budgeteringsstrategier.