Sveriges ekonomi har fått en positiv start på året med en ökning av bruttonationalprodukten (BNP) på 0,6 procent under första kvartalet. Detta är en välkommen uppgång efter en svag avslutning på föregående år. Enligt statistik från Nationalräkenskaperna beror denna tillväxt främst på ökade lagerinvesteringar och en stark varuexport. Vid en jämförelse med första kvartalet 2022 har BNP ökat med 0,8 procent.
Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna, kommenterar utvecklingen och pekar på att lagerinvesteringarna ökade jämfört med föregående kvartal, liksom nettoexporten. Dock minskade hushållens konsumtionsutgifter för tredje kvartalet i rad.
BNP är ett viktigt mått för att beskriva den ekonomiska tillväxten i ett land. Det beräknas genom att summera värdet av alla varor och tjänster som produceras inom landets gränser. BNP samlas och publiceras kvartalsvis för att ge en indikation på landets ekonomiska utveckling.
Låt oss nu titta närmare på utvecklingen under första kvartalet
Hushållens konsumtion minskade med 1,2 procent, där minskade utgifter för transporter och fordon hade den största nedgången. Även utländsk konsumtion i Sverige och livsmedelsinköp bidrog till att hålla tillbaka utvecklingen.
Den offentliga konsumtionen visade en ökning med 0,5 procent. Både de kommunala myndigheterna och staten ökade sina konsumtionsutgifter, där kommunerna ökade med 0,5 procent och staten med 0,3 procent.
Lagerinvesteringarna hade en betydande inverkan på BNP-tillväxten genom att bidra med 0,6 procentenheter. Varuhandelns lager var den största bidragsgivaren till denna ökning.
Fasta bruttoinvesteringar ökade med 0,5 procent. Investeringar i maskiner, inventarier och vapensystem hade den största positiva effekten på tillväxten. Å andra sidan minskade bostadsinvesteringarna medan övriga byggnader och anläggningar visade en stark ökning.
Exporten ökade med 1,2 procent och importen ökade med 0,7 procent. Exportnettot bidrog med 0,3 procentenheter till BNP-tillväxten.
Näringslivets förädlingsvärde ökade med 0,6 procent. Varuproducerande branscher visade en nedgång på 0,1 procent medan tjänsteproducerande branscher ökade med 1,0 procent. Inom den offentliga sektorn ökade förädlingsvärdet med 0,5 procent.
Antalet sysselsatta inom hela ekonomin ökade med 0,7 procent under första kvartalet. Antalet arbetade timmar inom hela ekonomin ökade med 1,8 procent och inom näringslivet ökade det med 2,0 procent. Trots ökningen i antalet arbetade timmar minskade arbetsproduktiviteten inom näringslivet med 1,3 procent.
Hushållens reala disponibla inkomster minskade med 3,1 procent jämfört med första kvartalet 2022. Detta kan vara en faktor som påverkade hushållens konsumtionsutgifter negativt.
Den offentliga förvaltningen redovisade ett underskott på 29 miljarder kronor under första kvartalet 2023. Detta kan vara en oroande utveckling jämfört med underskottet på 1,7 miljarder kronor under samma period föregående år.
Sammanfattningsvis visar statistiken för första kvartalet 2023 en positiv uppgång i Sveriges BNP. Ökningen förklaras främst av lagerinvesteringar och en stark varuexport. Trots detta minskade hushållens konsumtionsutgifter, vilket kan vara en utmaning för den ekonomiska tillväxten. Det är viktigt att fortsätta övervaka utvecklingen och vidta åtgärder för att främja både hushållens konsumtion och produktiviteten inom näringslivet. En stabil och växande ekonomi är avgörande för att säkerställa Sveriges fortsatta framsteg och välfärd.
Vad är BNP?
Bruttonationalprodukten, BNP, beräknas genom att man summerar värdet på alla varor och tjänster som produceras i landet. BNP används som ett mått för att beskriva ekonomisk tillväxt och publiceras kvartalsvis.
