Kravet på avkastning för placeringar på den svenska aktiemarknaden har ökat markant sedan förra året och befinner sig nu på den högsta nivån sedan 2013. Det här visar resultaten från PwC:s riskpremiestudie som i år har tagits fram för tjugofjärde året. Årets studie slår även fast att kriget i Ukraina har en betydande påverkan på riskpremiens storlek.

– Den nuvarande avkastningskravet på 7,8 procent är klart högre jämfört med 2021 års nivå – 7,1 procent. Årets resultat är dessutom det högsta som uppmätts sedan 2013. Samtidigt så minskar marknadsriskpremien marginellt – från 6,7 till 6,6 procent. Därmed är det bara vid fyra tillfällen i undersökningens tjugofyraåriga historia som det har noterats en högre riskpremie, kommenterar Jon Walberg, ansvarig för företagsvärderingar på PwC.

Kriget i Ukraina har stor påverkan på riskpremien
I årets studie har de medverkande svarat på frågan om hur riskpremien påverkas av kriget i Ukraina. Resultaten visar att hälften av respondenterna gör ett riskpremietillägg relaterat till Ukrainakrisen.

– Bland förvaltare är det så många som två tredjedelar som applicerar ett riskpremietillägg kopplat till kriget i Ukraina. Majoriteten av respondenterna använder ett tillägg under en procent, men samtidigt är det ungefär var femte respondent som gör ett tillägg på över en procent, kommenterar Jon Walberg.

Förvaltare skruvar upp avkastningskraven
– Samtliga kategorier förutom Corporate Finance visar på ökade avkastningskrav sedan ifjol. Allra störst är förändringen bland förvaltare som har angett ett avkastningskrav på 8,0 procent, vilket kan jämföras med 6,4 procent i förra årets studie. Störst avkastningskrav har nu riskkapitalisterna, som kräver 8,3 procent i avkastning, avslutar Jon Walberg.

Övriga resultat från undersökningen

  • Riskfri ränta i avkastningskravet
    Andelen respondenter som använder 10-åriga eller 5-åriga statsobligationer som referensränta för en riskfri investering har ökat – från 71 procent till 83 procent. 69 procent anger att de använder den 10-åriga svenska statsobligationsräntan som underlag för den riskfria räntan vid fastställande av avkastningskrav på aktier.
  • Storleksrelaterat riskpremietillägg
    Ofta krävs tillägg till avkastningskraven. I studien har respondenterna angivit när tillägg har tillämpats utefter olika storleksklasser för bolag. Resultaten visar att majoriteten av de storleksrelaterade risktilläggen har justerats ned jämfört med föregående år. Störst är skillnaden för storleksklasserna 2 000 miljoner SEK och 5 000 miljoner SEK, som minskat med 0,2 procentenheter vardera.
  • Normaliserad långsiktig riskfri ränta
    I genomsnitt så bedömer respondenterna att en normaliserad långsiktig riskfri ränta motsvarar 2,7 procent. Nivån skiljer sig tydligt mellan kategorierna och riskkapitalister samt förvaltare angav den högsta normaliserade riskfria räntan – 3,0 procent. Aktörer inom kategorin Corporate Finance angav den lägsta nivån – 2,2 procent.