Välkomna tillbaka till min söndagskrönika kring tradingveckan som gått, sett ur ett mer kortsiktigt handelsperspektiv. Precis som vanligt: Inga djupdyk i makrostatistik eller tekniska analyser, utan kort och gott vad som drivit mig och min handel samt vad jag främst har på min radar inför kommande vecka.
Så är krönikan tillbaka efter ett nästan månadslångt uppehåll med förlängd påskledighet. Under tiden har det, numera i vanlig ordning, svängt ordentligt på finansmarknaderna men under senaste veckan med en tydlig push uppåt.
Rädslan gällandes eventuella spridningseffekter från den så kallade bankkrisen tycks av marknaden tynat bort efter räddningsaktionen av schweiziska jättebanken Credit Suisse, liksom fortsatta inkommande signaler kring att de höjda räntorna nu faktiskt börjar bita på den envisa inflationen. Kring just inflationen kom under den gångna veckan ytterligare data från USA som påvisar att den fortsätter sin vikande bana (bortsett mindre fluktuationer). I Sverige har vi ännu inte sett riktigt samma tecken, men å andra sidan släpar vi något tidsmässigt i räntehöjningarna. Frågan är om inte Riksbankens senaste dubbelhöjning om 0,5 procentenheter bör kunna få önskad effekt vad det lider.
Jag har tidigare varit inne på hur investerarkollektivet tycks vara uppdelat i två läger och så har det fortsatt. Lättfotade förvisso, men i stora drag den ena sidan som tror att världsekonomin i stort ska bli rejält sämre innan det blir bättre medan den andra sidan som tror att botten redan är satt – vilket indikerar köpläge. Just de senare har dominerat marknaden på sistone och zoomar vi ut så bjuds det på en del spektakulär data: Exempelvis handlas det industritunga tyska indexet DAX30 på 52-veckorshögsta, tekniktunga Nasdaq100 eldas på av starka megatech Q1-rapporter och handlas på dryga +21% YTD samtidigt som volatilitetsindexet VIX touchar på typ treårslägsta.
Även OMX har utvecklats stark, förvisso med draghjälp från såväl Tyskland som USA men till stor del på egna meriter. Urstarka rapporter från bland andra Atlas Copco, HM och Electrolux har varit drivande.
Kastar vi ett öga på det intressanta Fear & Greed Index, så har det bara under senaste månaden svängt från fear-nivå till nuvarande greed-nivå.
Som trader och investerare vill man gärna haka på trenden, men för mig personligen blir det ett observandum givet den starka utvecklingen under kort tid och med VIX på riktigt låga nivåer. Någonstans i mig gnager det faktum att hushållens köpkraft kommer ta stryk i takt med skenande räntekostnader och en inflation som ännu ligger kvar på höga nivåer. Många hushåll överväger all typ av icke nödvändig konsumtion och bomarknaden är mer trögrörlig. Och utöver det råder en hel del geopolitiskt stök, inte minst pratas det om en annalkande våroffensiv i kriget österut.
Därför försöker jag anpassa mig efter rådande läge och handlar försiktigare än vanligt. Jag drar ner på volym och kör med snävare stoploss-nivåer i min trading. Möjligheterna liksom fallgroparna avlöser varandra och missar man något så kommer oftast nya lägen, så jag uppmuntrar alla till extra vaksamhet kring riskhantering och att inte fastna i sneda positioner.
På min radar inför kommande kortvecka (marknaden stängd 1 maj) så kommer jag inte rusa efter bollen på uppsidan. Om något, så är min tilt snarare försiktigt negativ kring aktiemarknaden. På råvarusidan bevakar jag naturgasen som jag faktiskt tror satte botten i mitten av april samt priset på vete som efter en längre tids svag utveckling tycks söka stöd på nedsidan. Vår svenska krona har vunnit lite mark efter Riksbankens dubbelhöjning och jag följer intresserat om det är av hållbarare natur. I tider av geopolitisk oro brukar ju dollarn ha en tendens att komma tillbaka.
Glad Valborg!
Vi ses i marknaden / Massi
