Elpriser som har fördubblats, rekordhög inflation och boräntor som många aldrig har upplevt tidigare. Det har blivit dyrare att leva och nästan alla som tillfrågades i Nordeas enkät om privatekonomi uppger att de har anpassat sin ekonomi. Den allra vanligaste åtgärden är att minska elkostnaderna, enligt Anders Stenkrona, Nordeas sparekonom.
“Att anpassa sin ekonomi till de kraftigaste kostnadsökningarna sedan 90-talet är som en ny folkrörelse”, säger Stenkrona.
Nordea lät Kantar Sifo intervjua 1037 personer i mitten av januari 2023 och frågade dem vad de har gjort för att hantera kostnadsökningarna. Nästan alla, 85 procent av de tillfrågade, uppger att de har anpassat sin ekonomi efter den nya situationen. Att minska elkonsumtionen och att handla billigare mat är de två tydligaste åtgärderna som har vidtagits av de tillfrågade i enkäten.
“Vi ser att i stort sett alla hushåll har anpassat sin ekonomi till ett nytt läge med högre priser.”
Hushållens kostnader har ökat med 30 procent Under 2022 har elpriserna i södra Sverige i stort sett fördubblats, matpriserna har ökat över hela landet med ungefär 20 procent, bensin- och dieselpriserna har ökat med tio respektive 25 procent, och bolåneräntorna har fördubblats.
“Enligt SCBs fördelning av olika hushållskostnader innebär det en viktad kostnadsökning på cirka 30 procent för ett normalt svenskt hushåll. För den som är van med utgifter på 20 000 kronor per månad blir alltså utgifterna 26 000 kronor.”
Minskad elkonsumtion var högsta prioritet bland hushållen Över hälften av de tillfrågade har minskat sin elkonsumtion. Det är ett förväntat resultat, eftersom elpriserna har ökat ovanligt mycket. Två saker hade störst betydelse för att en person skulle ha minskat sin elförbrukning: 1) ifall de bor i södra Sverige, där elpriset ökat betydligt mer än i norra Sverige och 2) ifall de bor i en bostad de äger. I stort sett 100 procent av de som äger sin bostad och bor i södra Sverige har gjort ansträngningar för att minska sin elkonsumtion.
