Väljarstödet för EU når ny rekordnivå – SCB visar 64,4 procent stöd i maj 2025

Ett trendbrott som markerar Sveriges europeiska förankring

SCB:s färska partisympatiundersökning (PSU) visar att det svenska stödet för EU-medlemskapet är det högsta sedan mätningarna började 1996. 64,4 procent av väljarna uppger att de i huvudsak är för ett fortsatt medlemskap – en ökning med nästan tre procentenheter jämfört med samma period i fjol.

– Vi ser ett kontinuerligt växande förtroende för EU-medlemskapet. Det är nu på historiskt hög nivå, säger Karolina Eriksson, statistiker på SCB.

Tydlig opinionsförskjutning sedan 1990-talet

När Sverige gick med i EU för snart 30 år sedan var väljarkåren delad: endast 30 procent var positiva till medlemskapet medan över 50 procent var kritiska. Dagens siffror visar ett omvänt läge. Endast 11,3 procent är i dag emot medlemskapet, medan en fjärdedel – 24,3 procent – saknar tydlig uppfattning.

EU och Nato – parallella integrationsfrågor

Även Nato-frågan har fått ökat stöd i väljarkåren. Enligt PSU är 68,7 procent positiva till ett svenskt Nato-medlemskap – ett trendbrott som till stor del skett efter Rysslands invasion av Ukraina 2022.

– Den säkerställda ökningen i Nato-stödet visar att svensk opinion snabbt anpassat sig till nya geopolitiska realiteter, säger Karolina Eriksson.

Motsvarande 20,3 procent motsätter sig Nato-medlemskap, medan 11,0 procent är osäkra eller avstår från att svara.

Förtroende och identitet: Vad driver opinionen?

Ett Sverige som omfamnar samarbete

De höga siffrorna för både EU och Nato pekar på en bredare vilja till internationell integration – både ekonomiskt och säkerhetspolitiskt. Det handlar inte bara om ja eller nej till medlemskap, utan om ett ökande stöd för samarbete och gemensamma lösningar på globala utmaningar.

Från misstro till stabil legitimitet

Väljarnas inställning till EU har utvecklats från misstro till stabilt förtroende. Faktorer som den fria rörligheten, ekonomiskt stöd till regioner och klimatpolitik tycks väga tyngre idag än frågor om självbestämmande.

Vem tycker vad? Så bryts statistiken ner

PSU-undersökningen möjliggör detaljerad analys baserat på flera demografiska och socioekonomiska faktorer:

  • Partisympati: Opinionsbildningen skiljer sig markant mellan partiernas väljare.

  • Kön och ålder: Yngre väljare tenderar att vara mer positiva till internationellt samarbete.

  • Utbildningsnivå: Stöd för EU och Nato ökar med högre utbildningsgrad.

  • Region och bostadstyp: Landsbygd vs storstad visar fortsatt divergens.

SCB:s dataset möjliggör fördjupade insikter om hur olika grupper i samhället förhåller sig till Sveriges roll i omvärlden.

Om undersökningen – metod och tillförlitlighet

Partisympatiundersökningen i maj 2025 baseras på 9 247 slumpmässigt utvalda röstberättigade personer. Av dessa deltog 49,7 procent, totalt 4 595 individer, via telefonintervjuer och webbenkäter mellan 29 april och 28 maj.

Även om bortfallet (50,3 %) är relativt högt, följer urvalet etablerad statistisk metodik för att säkerställa representativitet.

FAQ

Varför ökar stödet för EU i Sverige?
Stödet har ökat till följd av stabilisering av unionen, ökade säkerhetsbehov och positiva erfarenheter av samarbete i kris (t.ex. pandemin, Ukraina, klimat).

Vilka är mest positiva till EU?
Yngre, högutbildade och storstadsbor tenderar att vara mest positiva.

Hur många är negativa till EU?
Endast 11,3 procent av svenska väljare är i dag emot ett EU-medlemskap.

Hur mäts detta?
Via SCB:s PSU, en statistiskt säkerställd opinionsmätning bland röstberättigade.