Stockholms ekonomiska läge fortsätter vara svagt under det första kvartalet 2023 enligt den senaste Stockholmsbarometern från Stockholms Handelskammare. Barometern analyserar hushållens och företagens samlade bedömning av nuläge och framtidsutsikter. Trots en liten ökning på knappt 2 enheter under det första kvartalet så är läget fortfarande långt ifrån normalt. Andreas Hatzigeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare, påpekar att hushållen fortfarande har en mycket dyster syn på landets ekonomi och den egna privatekonomin.
Stockholmsbarometern steg med 2 enheter under det första kvartalet 2023 och nådde ett värde på 84, där 100 representerar ett historiskt normalläge. Detta är första gången på lång tid som man kan se en positiv förändring, även om den är marginell, efter sex kvartal av nedgångar.
Under samma period ökade konfidensindikatorn, som speglar hushållens syn på ekonomin, med 4,9 enheter till 6,9. Detta innebär en svag återhämtning jämfört med det historiska bottennivån vid den föregående mätningen.
Mot slutet av det första kvartalet 2023 började den höga inflationen avta något, i takt med att priser på energi, transporter, råvaror och viktiga insatsvaror sjönk. Trots det fortsätter inflationen vara hög, och både företag och hushåll påverkas av ökade kostnader i form av höjda priser och stigande räntor. Detta förväntas leda till en lågkonjunktur för den svenska ekonomin under 2023. Enligt flera prognosmakare förväntas Sveriges BNP minska mellan 0,4 och 1,1 procent under 2023, för att sedan visa en svag tillväxt under 2024.
Konfidensindikatorn för byggbranschen, som mäter branschens syn på ekonomin, ökade något från 89,2 till 91,0 under det första kvartalet 2023. Framför allt förbättrade bedömningar av orderstocken bidrog till ökningen. Inom anläggningsverksamhet var stämningen relativt positiv, medan företag inom husbyggande var betydligt mer pessimistiska.
Konfidensindikatorn för handeln i Stockholm var i stort sett oförändrad jämfört med föregående kvartal. Med ett värde på 81,7 indikerar resultatet att stämningen var mycket sämre än det historiska normalläget. Handeln är den bransch inom Stockholms näringsliv som befinner sig i den svagaste situationen.
Andreas Hatzgeorgiou, vd för Stockholms Handelskammare, förklarar att handeln i Stockholm har det mycket tufft för närvarande. Hushållen kämpar med höga kostnader och måste prioritera sina utgifter noga. Den svaga svenska kronan påverkar också handeln negativt, särskilt för företag som är beroende av import. En annan faktor som bidrar till det svaga stämningsläget är att många företag inom handeln har drabbats av ökade hyror under det första kvartalet 2023.
Inom tjänstesektorn ökade konfidensindikatorn något från 90,0 till 90,8 under det första kvartalet. Trots detta är stämningen inom sektorn fortfarande sämre än normalt.
Stockholms tillverkningsindustri upplevde en försämring under det första kvartalet, där konfidensindikatorn sjönk med 6 enheter till 106,2. Trots nedgången är stämningen fortfarande bättre än det historiska normalläget. Försämrade bedömningar av framtida produktionsvolym var den huvudsakliga orsaken till nedgången under kvartalet.
Priserna förväntas fortsätta stiga enligt majoriteten av Stockholms näringsliv. Flera branscher, inklusive tillverkningsindustrin, handeln och tjänstesektorn, förväntar sig ökade priser framöver. Trots detta har antalet företag som rapporterar om prishöjningar minskat från de tidigare historiskt höga nivåerna i början av året. Inom byggbranschen förväntar sig fler företag sänkta priser jämfört med de som förväntar sig höjda priser.
Hushållen har den mest negativa synen på den egna ekonomin. Under det första kvartalet förbättrades hushållens konfidensindikator för första gången på sex kvartal. Förbättringen berodde på både bedömningen av den egna ekonomin och Sveriges ekonomi. Stockholmshushållen är dock fortfarande extremt pessimistiska när det gäller den egna ekonomin. Hushållens mikroindex, som sammanfattar bedömningen av den egna ekonomin, ökade från historiskt låga nivåer och låg i mars på 60,9.
Enligt Andreas Hatzigeorgiou beror den pessimistiska synen på den egna ekonomin hos hushållen på ökade kostnader för livsmedel, drivmedel, höga elräkningar och stigande räntekostnader.
Trots den svagare ekonomin fortsätter företagen att anställa. Under det första kvartalet 2023 ökade personalstyrkan i sju branscher och delbranscher, medan tre rapporterade minskningar. Handelsbranschen var den bransch där nedskärningar förekom i första kvartalet, medan delar av tjänstesektorn hade flest företag som ökade sin personalstyrka.
Arbetskraftsbristen i Stockholm minskade marginellt under det första kvartalet 2023. Andelen företag som rapporterade brist på personal sjönk med endast 1 procentenhet till 31 procent. Trots detta finns det fortfarande stora strukturella problem på den svenska arbetsmarknaden relaterade till kompetensförsörjning.
Andreas Hatzigeorgiou betonar att det grundläggande problemet är att den svenska högre utbildningen inte matchar näringslivets och arbetsmarknadens behov. Det finns ett behov av korta och anpassade utbildningar som möter näringslivets behov av arbetskraft, särskilt inom yrkesutbildningar. Kompetens är en färskvara, och det är viktigt att prioritera utbildningar som kan möta de snabba omställningar som sker inom näringslivet.
Sammanfattningsvis visar den senaste Stockholmsbarometern att hushållen i Stockholm fortsätter att vara starkt pessimistiska om den ekonomiska situationen, både nationellt och i den egna plånboken. Även om det har skett en marginell förbättring jämfört med tidigare kvartal, är konjunkturläget fortfarande mycket sämre än det historiska normalläget. Handeln lider särskilt hårt, och företag inom olika branscher pressas av ökade kostnader och svårigheter att hitta rätt kompetens. Det krävs strukturförändringar och riktade utbildningsinsatser för att möta de utmaningar som den svenska ekonomin och arbetsmarknaden står inför.
Mer om Stockholmsbarometern
Stockholmsbarometern läser av det ekonomiska läget hos företag och hushåll i Stockholms län. Barometern tas fram av Stockholms Handelskammare fyra gånger per år i samarbete med Konjunkturinstitutet. Stockholms Handelskammare ansvarar för analys och kommentarer. Stockholmsbarometern baseras på underliggande konfidensindikatorer (konjunkturmått) bland företag och hushåll och avläses genom dess numeriska värde. Värden över 110 indikerar ett mycket starkare konjunkturläge än normalt, 101,1–110 starkare än normalt, 99–101 ungefär normalt, 90–98,9 svagare än normalt och under 90 mycket svagare än normalt. Datamaterialet bygger på ett urval av 2 668 företag, varav 1078 svarande (40 procent). Antal svarande hushåll i Stockholms län var 362.
Ladda ner hela rapporten 2023 Stockholmsbarometern Q1 2023
