Världen befinner sig i en tid av geopolitisk och ekonomisk osäkerhet, men trots utmaningar visar den globala ekonomin en oväntad motståndskraft. 2 procent i styrränta spår SEB att man når redan nästa år. USA-valen är över, men frågor kring politisk stabilitet och framtida handelspolitik hänger kvar. Inflationstrycket har dämpats och även om tjänstepriserna ökar långsamt kvarstår utrymmet för räntesänkningar, vilket bidrar till att hålla tillväxten uppe. Det är några av de ämnen som berörs i SEB:s senaste Nordic Outlook.
USA-valen – ett steg mot förutsägbarhet men med risker kvar
Med höstens USA-val har viss politisk osäkerhet skingrats, men den politiska atmosfären förblir spänd. Republikanska framgångar stärker den protektionistiska linjen, och förväntningar om höjda tullar, särskilt mot Kina, kan få stora konsekvenser för globala handelsrelationer. Om höga tullnivåer, som diskuterades under valrörelsen, realiseras kan de även slå tillbaka mot USA:s egen ekonomi. Dessa protektionistiska steg är dock inte givna; de ses som förhandlingskort snarare än som självklar politik.
Tillväxtkonvergens dröjer
Den globala ekonomin visar sig fortsatt stabil, med en beräknad tillväxt på över 3 procent för perioden 2024–2026. Denna stabilitet är dock ojämnt fördelad. Medan USA:s tillväxt förblir stark, underbyggd av konsumtionsbenägna hushåll, tampas euroområdet med strukturella och konjunkturella svårigheter. Tyskland, som länge varit Europas ekonomiska motor, stagnerar på grund av svag export och en inhemsk marknad som ännu inte återhämtat sig fullt ut. Samtidigt bromsar Kina in, belastat av en överexpanderad fastighetsmarknad och ökade handelshinder.
Inflationskampen nästan vunnen
Inflationsmålen närmar sig globalt, vilket öppnar för räntesänkningar som kan stärka hushållens köpkraft. Medan Fed förväntas sänka räntan till omkring 3,5 procent, spås ECB gå ned till 1,5 procent. Denna räntesänkningstakt är avgörande för att inte försvaga tillgångsmarknaderna, som fortsatt har höga värderingar trots rådande risker. Riksbankens styrränta förväntas enligt rapporten bottna på 2 procent redan 2025 och bibehållas under 2026. Den stora offentliga skuldsättningen i många länder begränsar dock utrymmet för finanspolitiska stimulanser, vilket gör penningpolitiken central för att bibehålla tillväxten.
Geopolitiska spänningar och deras ekonomiska konsekvenser
Kriget i Ukraina och oroligheterna i Mellanöstern påverkar den globala ekonomin, både direkt och indirekt. Konflikterna riskerar att eskalera och påverkar handel, värdekedjor och ekonomisk politik. Hybridkrigföring och politiska påtryckningar sätter press på både nationell och global nivå. Samtidigt som protektionistiska åtgärder i vissa fall kan bidra till en grön omställning och minska sårbarheter, utgör de också ett hinder för ekonomisk tillväxt. Geopolitisk fragmentering och ökande handelshinder kräver noggrann avvägning mellan ekonomiska och strategiska mål.
Trots dessa utmaningar förblir den globala ekonomin motståndskraftig. Hushåll, företag och marknader anpassar sig snabbt till förändrade förutsättningar. En fortsatt vaksamhet och anpassningsbarhet är dock nödvändig för att navigera i denna komplexa och oförutsägbara värld.
