SBAB: Stort fall i bostadsbyggandet hotar svensk tillväxt

Svensk ekonomi står inför en utmanande period med förväntad minskning av BNP och en betydande nedgång i bostadsbyggandet, det konstaterar Robert Boije, Chefsekonom på SBAB. Enligt prognoser förväntas den svenska ekonomin krympa med en procent under innevarande år, för att sedan återhämta sig med endast 0,4 procent tillväxt nästa år. Orsakerna till den låga tillväxten inkluderar en minskning i nybyggda bostäder och en dämpad hushållskonsumtion. Dessutom antas bostadspriserna fortsätta sjunka innan de når en stabil nivå. Det oroande är att antalet påbörjade nya bostäder förväntas understiga behoven, både med hänsyn till befolkningsökning och kraven för kompetensförsörjning i tillväxtområden och klimatomställning.

Lägsta tillväxten i hela EU

Enligt beräkningar från Robert Boije på SBAB indikerar den trendmässiga inflationen en nedgång som är snabbare än vad officiella inflationsstatistik visar. Detta, i kombination med förväntningarna om den lägsta tillväxten i hela EU, särskilt på grund av den svenska ekonomins känslighet för ränteförändringar och det drastiska fallet i bostadsbyggandet, uppmanar till försiktighet när det gäller ytterligare räntehöjningar. Det är också värt att notera att de tidigare räntehöjningarna ännu inte har fått full effekt. Samtidigt finns flera osäkerhetsfaktorer, inklusive tjänsteinflation, drivmedelspriser och livsmedelspriser påverkade av väderförhållanden som torka och översvämningar, samt valutakursen.

– Nu ser den sedan lång tid väntade lågkonjunkturen ändå ut att vara här. BNP-fallet ser dock inte ut att bli så dramatiskt men det bygger på att ytterligare stora räntehöjningar uteblir, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Bostadsbyggandet mest allvarligt

Bostadsbyggandet står inför en betydande nedgång, med förväntat antal nya bostäder på cirka 25 000 i år jämfört med över 55 000 föregående år och nästan 70 000 året dessförinnan. Nästa år förväntas nedgången fortsätta, med endast 20 000 påbörjade nya bostäder. Detta motsvarar endast hälften av vad som behövs med tanke på befolkningsökningen och behoven för kompetensförsörjning i tillväxtområden, särskilt med tanke på investeringar inom klimatomställning.

Förklaringen till detta dramatiska tapp i bostadsbyggandet inkluderar flera faktorer, såsom snabba och kraftiga räntehöjningar, fallande priser på andrahandsmarknaden och hög bygginflation som påverkades av både pandemin och kriget i Ukraina. Konkurser inom byggsektorn har lett till förlust av kompetens som kan bli svår att återställa när efterfrågan återhämtar sig. Denna situation är särskilt oroande med tanke på det stora behovet av nya bostäder, särskilt i tillväxtområden och för att möta kraven på klimatomställning.

Bostadspriserna

Bostadspriserna förväntas också fortsätta sjunka något enligt en modell som tar hänsyn till tidigare samband mellan bostadspriser, bolåneräntor och hushållsinkomster. Det är dock viktigt att komma ihåg att bostadsmarknaden kan vara oförutsägbar, och prognoser kan ändras.

Sammanfattningsvis står Sveriges ekonomi inför en utmanande period med en historiskt stor nedgång i bostadsbyggandet och en dämpad tillväxt. För att mildra konsekvenserna är det viktigt att vara försiktig med ytterligare räntehöjningar och att överväga åtgärder för att stimulera bostadsbyggandet och den ekonomiska tillväxten.