Sänkt ekonomisk standard
För första gången sedan 1990-talet sjönk den ekonomiska standarden 2022, en direkt konsekvens av inflationen som översteg inkomstökningen. Trots en nominell ökning på 5 procent i hushållens medianinkomst jämfört med 2021, ledde en inflation på 8,4 procent till en reell inkomstminskning på 3,2 procent. Denna nedgång i ekonomisk standard har inte observerats sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet.
Delad bild av inkomstskillnaderna
Inkomstskillnaderna under 2022 uppvisade en delad bild. Gini-koefficienten, som mäter inkomstspridning, minskade när man inkluderar kapitalvinster, vilket tyder på en jämnare fördelning. Detta berodde på minskade kapitalvinster under året. Å andra sidan ökade gini-koefficienten för inkomster exklusive kapitalvinster men inklusive andra kapitalinkomster, vilket markerar de största inkomstskillnaderna sedan mätningarnas början. Denna ökning drivs främst av en ökning i utdelningar.
Mindre minskning i lägre inkomstgrupper
Den ekonomiska standarden minskade mindre procentuellt i de lägre inkomstgrupperna jämfört med de högre. Dock utgör tiondelen med de högsta inkomsterna (decil 10) exklusive kapitalvinster ett undantag, där en ökning på 0,5 procent i fasta priser noterades. Inklusive kapitalvinster, minskade denna grupp dock mest.
Färre med låg ekonomisk standard
Trots en generell minskning, hade färre personer en låg ekonomisk standard 2022 – 13,6 procent jämfört med 14,7 procent året innan. Låg ekonomisk standard definieras som en inkomst under 60 procent av medianvärdet. Andelen med låg inkomststandard var dock oförändrad på 4,6 procent, vilket är de lägsta nivåerna sedan mätningarnas start.
Gränskommuner med minst minskning
Medianvärdet för förvärvsinkomster sjönk med 3,9 procent under 2022 efter justering för inflation. Minskningen varierade mellan kommuner; Gnosjö och Sorsele såg en minskning på omkring 6 procent, medan Strömstad och Eda hade mindre än 1 procent minskning. Kommuner i gränstrakter visade mindre minskningar, eventuellt påverkade av ökat arbete i grannländer efter coronapandemin.
Definitioner och förklaringar
Ekonomisk standard: För att göra jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används en metod som sätter hushållets totala disponibla inkomst i relation till hushållets sammansättning av vuxna och barn.
Disponibel inkomst avser summan av samtliga hushållsmedlemmars alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar (exempelvis återbetalt studielån).
Gini-koefficient: För att redovisa ojämnheten i inkomstfördelningen används gini-koefficienten. Koefficienten kan anta ett värde mellan 0 och 1. Ett högt värde på koefficienten visar på större ojämnhet än ett lågt värde.
Kapitalinkomst och kapitalvinst: Kapitalinkomster är summan av inkomstränta, schablonintäkt från exempelvis ISK-sparande, aktieutdelning och utdelning från fåmansföretag samt nettot av kapitalvinst minus kapitalförlust. Kapitalvinst är den realisationsvinst som uppstår vid försäljning av bostad, värdepapper etc.
Låg ekonomisk standard: Låg ekonomisk standard avser andelen personer som lever i hushåll vars ekonomiska standard är mindre än 60 procent av medianvärdet i befolkningen.
Låg inkomststandard: Låg inkomststandard är ett absolut fattigdomsmått som används för att klassa hushåll med låga inkomster. Måttet beskriver hur väl hushållets inkomster räcker för att betala nödvändiga omkostnader som mat, boende, barnomsorg, lokala resor och så vidare. Låg inkomststandard innebär att inkomsterna inte räcker för att betala för dessa levnadsomkostnader.
Sammanräknad förvärvsinkomst: Summan av alla skattepliktiga inkomster före skatt, exklusive kapitalinkomster.
Fastprisberäkning: Inkomsterna och den ekonomiska standarden som presenteras i denna statistiknyhet har räknats om till 2022 års prisnivå med hjälp av Konsumentprisindex (KPI).
