2024 visar tydliga tecken på ökande klyftor när det gäller hur svenska familjer sparar till sina barn. En ny rapport från Länsförsäkringar belyser en bekymmersam trend där höginkomsttagare sparar alltmer, medan de med lägre inkomster tvingas skära ned på sina sparanden eller helt upphöra med dem. Det framgår av en undersökning från Länsförsäkringar.
Sparandet ökar men håller inte jämna steg med inkomstutvecklingen
Enligt rapporten “Så sparar vi till barnen” sparar föräldrar i genomsnitt 597 kronor per månad och barn, en ökning med 76 kronor från föregående år. Denna ökning motsvarar 13 procent, vilket inte speglar den totala inkomstutvecklingen under de senaste tio åren. Nettoinkomsten har under samma period ökat från 22 000 till 31 000 kronor per månad, vilket skulle motivera ett sparande på cirka 735 kronor per barn och månad för att hålla jämna steg med inkomsttillväxten.
Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar, påpekar att kostnader för bostäder och körkort stiger, vilket gör det nödvändigt att justera sparandet i takt med inflationen och löneutvecklingen.
Polariserat sparande efter inkomst
Skillnaderna i barnsparande mellan hög- och låginkomsttagare är påtagliga. Höginkomsttagare sparar i år 675 kronor per månad och barn, medan snittet hos låginkomsttagare har sjunkit till 375 kronor. För de ekonomiskt svagare grupperna har det rådande ekonomiska klimatet tvingat fram nedskärningar i sparandet, speciellt bland ensamstående och låginkomsttagare.
Bland ensamstående föräldrar och de med låg inkomst har 22 respektive 36 procent angivit att de har minskat på barnsparandet, jämfört med 14 procent av samtliga barnföräldrar.
Var 10:e tar från barnens spargris
Det är alarmerande att var tionde förälder tar från barnens sparmedel utan att återbetala. Denna siffra har ökat från 4 procent förra året. Bland ensamstående och låginkomsttagare är situationen ännu värre, där nästan en femtedel respektive nästan en tredjedel har tagit pengar från sina barns sparande.
Trots dessa tuffa ekonomiska förhållanden är det positivt att nästan 70 procent av alla föräldrar har diskuterat familjens ekonomiska situation med sina barn, en ökning från 56 procent förra året. Westerberg understryker vikten av att undvika att ta pengar från barnens sparmedel och istället anpassa sparbeloppen efter ekonomiska förutsättningar.
“Att spara till barnen är ett sätt att ge dem en bättre start i vuxenlivet, men det blir allt svårare i tider av ekonomisk osäkerhet,” avslutar Westerberg. Denna utveckling kan få långsiktiga konsekvenser för barnens framtida ekonomiska möjligheter och livskvalitet.
