2021 förbrukade vi svenskar i snitt el för 12 000 kronor per fritidshus och den största andelen av denna kostnad handlar om uppvärmning och varmvatten. Det mesta talar för att dagens höga elpriser är här för att stanna – att kontrollera uppvärmningen och därmed elförbrukningen av fritidshuset gör att fritidshusägare enkelt kan spara pengar.

Vi svenskar älskar våra stugor – här finns 607 000 fritidshus från nordligaste fjällen ner till Skånes slätter enligt Statistikmyndigheten. Men det kostar. I genomsnitt förbrukade varje fritidshus cirka 6,0 MWh el enligt den senaste analysen från Energimyndigheten samtidigt som fritidshusägarna varje år kompletterar elkostnaden med att elda i kaminen för 1,8 MWh. Mer än hälften av alla fritidshus använde sig av direktverkande eller vattenburen el och de fritidshusen hade en ännu högre elräkning – i genomsnitt 16 000 kronor per år, enligt Energimyndigheten.

Jämförbar statistik från Energimyndigheten på småhus och även siffror på den totala energianvändningen i EU:s hushåll, enligt Eurostat, tyder på att elförbrukningen för uppvärmning och varmvatten står för minst tre fjärdedelar av kostnaderna för ett fritidshus. Vid en jämförelse med vanliga småhus är fritidshus ofta ineffektiva både vad gäller att generera och behålla värme. Andelen fritidshus som använder någon typ av värmepump, vilket effektiviserar energiförbrukningen och minskar kostnaderna, var vid Energimyndighetens senaste mätning cirka 10 procent, att jämföra med småhus där över hälften av husen använder någon typ av värmepump. Samtidigt har många fritidshus sämre isolering och bjälklag än vanliga småhus och det är också vanligt att fritidshus saknar treglasfönster.

Detta gör att fritidshus lämpar sig väldigt väl för att istället försöka kontrollera och effektivisera temperaturen i fritidshuset på ett bättre och effektivare sätt, säger Christian Deilmann, grundare och produktchef på smarta termostatföretaget tado.

Tidigare fanns det analoga lösningar för att slå på och av värmen i en sommar- eller fjällstuga medan det i dag är appar som är kopplade till smarta termostater som gäller. I många fritidshus står underhållsvärmen på samma nivå oavsett väder och temperatur. För det är väldigt få svenskar som bor så nära sitt fritidsboende att man snabbt kan sänka eller höja värmen utifrån temperaturen  – mer än varannan svensk fritidshusägare bor i en annan kommun.

Enligt en undersökning från Gemserv och termostatföretaget Tado kunde smarta termostater i en europeisk kontext spara uppvärmningskostnaderna med 22 procent samtidigt som investeringarna för smarta termostater var upp till en tiondel av energibesparande investeringar såsom värmepumpar, solpaneler eller att montera isolering. Dessutom kan den som har både fritidshus och en villa eller radhus fjärrstyra temperaturen i båda boendena på ett effektivt sätt med hjälp av samma app i telefonen. Enkelheten plus det faktum att man bara ibland befinner sig fysiskt i fritidshusen gör att smart fjärrstyrning av temperaturen passar perfekt för att hålla koll på elkostnaderna i ett fritidshus, avslutar Christian Deilmann.