Så ska EU sänka elpriset. EU:s medlemsländer har äntligen enats om en strategi för att minska elpriserna och göra marknaden mindre sårbar för de ständigt svängande gaspriserna. Den här reformen kommer som en reaktion på Rysslands invasion av Ukraina, som ledde till kraftigt stigande energipriser förra året och skapade oro för både konsumenter och företag.
Fastnat i kärnkraftsbråk mellan Tyskland och Frankrike
“Elmarknadsreformen kommer att öka marknadens motståndskraft mot framtida prischocker från gassektorn, samtidigt som den banar väg för en hållbar framtid”, uttalar EU:s energiansvarige kommissionär Kadri Simsons i sociala medier.
Utformningen av detta stöd har varit en kontroversiell fråga under förhandlingarna, där särskilt Frankrike och Tyskland tidvis har varit oeniga. Avtalet har nu godkänts av EU:s energiministrar i Luxemburg och kommer att förhandlas i Europaparlamentet innan det blir lagstiftning.
Förhandlingarna hade under månader fastnat på grund av ett kärnkraftsbråk mellan Frankrike och Tyskland angående statliga investeringsprogram för gröna energiprojekt, så kallade CfDs (Contracts for Difference). Dessa program möjliggör för regeringar att dela vinsterna från energiföretag när elpriserna stiger kraftigt.
Konkurrensfördelar
Kärnan i konflikten var Tysklands oro över att de nya reglerna skulle ge Frankrike möjlighet att dra nytta av sin omfattande kärnkraftsflotta, som svarar för hela 70 procent av landets elproduktion, och därigenom gynna sin industri. Detta skulle i så fall ge Frankrike en konkurrensfördel, enligt tidningen Politico.
Frankrike försvarar sin ståndpunkt med argumentet att deras 56 kärnkraftsreaktorer redan länge har amorterats och producerar billig elektricitet, vilket genererar betydande vinster för det statliga energibolaget EDF. I jämförelse med detta har de svenska kärnkraftsreaktorerna haft produktionskostnader mellan 22 och 35 öre per kilowattimme under de senaste två åren. Tysklands elproduktion, som till stor del är fossilbaserad, har varit särskilt dyr under elpriskrisen. Dock, tack vare EU:s elprismodell, utjämnas priserna över länder med billigare elproduktion. Detta är också anledningen till att elområde 3 och 4 i Sverige har betydligt högre elpriser än norra Sverige, som utgör elområde 1 och 2.
Trots att striden mellan Tyskland och Frankrike varit lång och komplex, har de två länderna nu nått en kompromiss en vecka efter att den franske presidenten Emmanuel Macron träffade den tyske förbundskanslern Olaf Scholz i Hamburg.
Egen prismekanism
Enligt Politico kan de nya reglerna ge Frankrike möjlighet att använda CfDs för att förlänga livslängden på sina äldre kärnkraftsreaktorer, men de måste också följa vissa designregler som fastställts av Europeiska kommissionen för att säkerställa att eventuell omfördelning av intäkter inte snedvrider konkurrensen eller handeln på den inre marknaden.
Tidigare hotade Frankrike med att införa en egen prismekanism som bättre skulle reflektera konkurrenskraften hos deras kärnkraftsflotta. Nu verkar de ha hittat en gemensam väg framåt tillsammans med Tyskland inom ramen för EU:s reformer för att stabilisera elmarknaden och minska sårbarheten inför framtida prissvängningar.
