Inflationen har dämpats men ligger fortfarande på en nivå som betraktas som för hög, det framgår enligt Riksbankens senaste rapport “Finansiell rapport”.
Flera centralbanker har uttryckt att det kommer att dröja innan de väljer att sänka sina styrräntor. Dessutom kan den geopolitiska osäkerheten ha påverkan på framtida förväntningar gällande inflation och ekonomisk tillväxt, vilket potentiellt kan leda till störningar på de finansiella marknaderna. De ökade räntorna sätter press på svenska fastighetsföretag, som i sin tur påverkar bankerna med betydande exponeringar mot dessa företag samt påverkar de redan högt skuldsatta hushållen. Även om det svenska finansiella systemet i stort sett fungerar väl, men riskerna är fortsatt förhöjd.
Högre räntor och geopolitisk oro ökar riskerna
Flera centralbanker har meddelat att det kommer ta tid innan de beslutar sig för att sänka sina styrräntor. Dessutom har de långa räntorna på marknaden ökat sedan den senaste stabilitetsrapporten, särskilt i USA, och rörelserna på räntemarknaden har stundtals varit stora. Efter en lång period av låga räntor och stigande tillgångspriser är det osäkert hur olika aktörer kommer att hantera övergången till högre räntenivåer. Detta gäller även för den svenska ekonomin, där vissa sektorer är känsliga för ränteförändringar.
Det geopolitiska läget och dess påverkan på ekonomin kan också skapa utmaningar. Bortsett från Rysslands invasion av Ukraina finns det även oro kring konflikter i Mellanöstern. En försämring av läget kan leda till oro på de finansiella marknaderna, både globalt och i Sverige, vilket i sin tur kan påverka inflations- och konjunkturutsikterna.
Tydlig tudelning inom den pressade fastighetssektorn
De ökade räntorna medför högre finansieringskostnader för fastighetsföretagen och resulterar i minskade fastighetsvärden. Situationen är särskilt utmanande för vissa företag, medan andra har bättre förutsättningar att anpassa sig till det nya ränteläget. Om räntorna fortsätter att stiga eller förblir på en hög nivå under en längre period, samtidigt som ekonomisk aktivitet avtar ytterligare, kan problemen för fastighetsföretagen förvärras. För att hantera detta behöver företagen minska sina finansiella risker.
Det är även av stor vikt att bankerna fortsätter att tillhandahålla krediter till livskraftiga företag och genom sin kreditgivning kräver att fastighetsföretagen minskar sina finansiella risker. Riksbankens beräkningar indikerar att bankerna har tillräckligt med kapital för att klara av en betydande ekonomisk nedgång och problem inom fastighetssektorn. Dock är det svårt att fånga upp förtroendeeffekter som kan påverka bankernas vilja och förmåga att tillhandahålla krediter i sådana beräkningar.
Med tanke på kombinationen av risker från högre räntor och ökad geopolitisk oro bör de svenska storbankerna för närvarande sträva efter att ha en trygg marginal över de formella kapitalkraven. Bankernas kapital bör inte sjunka under den övre gräns de själva satt för sina managementbuffertar, och detta kan uppnås genom att vara återhållsamma med utdelningar och aktieåterköp.
Hög skuldsättning gör hushållen känsliga för störningar
De svenska hushållen är känsliga för störningar på grund av den höga skuldsättningen och de korta räntebindningstiderna. Dessutom påverkas bostadsrättsföreningars egna skulder av de ökade räntorna, vilket i sin tur ökar risken för högre medlemsavgifter. I ett scenario där hushållen har svårt att hantera ökade kostnader och konsumtionen minskar markant, kan bankerna uppleva ökade kreditförluster, vilket påverkar den finansiella stabiliteten negativt.
Riksbanken anser att en omfattande översyn av bostadspolitiken är nödvändig för att förbättra funktionaliteten på bostadsmarknaden och främja en långsiktigt hållbar skuldutveckling. Det är också betydelsefullt att bibehålla amorteringskraven och bolånetaket, vilket främjar ansvarsfull kreditgivning och stärker amorteringskulturen över tid. Trots detta är det positivt att det finns en viss flexibilitet kring amorteringskraven för att möjliggöra undantag för bolånetagare med särskilda behov.
Ny teknik kan göra inlåningen mer flyktig vilket kräver ökad vaksamhet
Bankproblemen som uppstod under våren i USA och Schweiz visade på möjligheten att banker kan förlora insättningar snabbare än tidigare antagits. Det har framkommit att det finns anledning att omvärdera de globala regleringsstandarderna för banker, och en internationell diskussion pågår för att ytterligare undersöka dessa frågor. Efter dessa händelser har Riksbanken genomfört en noggrann analys av inlåningen hos 24 svenska banker. Resultaten visar att stabiliteten i inlåningen varierar och kan vara mer volatil hos vissa mindre banker. Införandet av ny teknik och användningen av sociala medier kan möjligtvis öka risken för att banker förlorar sina insättningar. Därför är det av stor vikt att kontinuerligt övervaka och utvärdera riskerna med inlåningen i framtiden.
