Idag klockan 09:30 levererade Riksbanken räntebeskedet om att man lämnar styrräntan oförändrad på 4,00 procent, kort efter höll Riksbanken pressträff. Beslutet låg i linje med marknadsförväntningarna men marknaden var något oense, marknaden indikerade en cirka 30 procentig sannolikhet för en räntehöjning om 0,25 procentenheter till 4,25.

Riksbanken har nu pausat räntehöjningen efter åtta raka räntehöjningar där den första höjningen av styrräntan ägde rum i april 2022.

Riksbanken pressträff

Idag höll Eric Thedéen, riksbankschef och Åsa Olli Segendorf, chef för avdelningen för penningpolitik i en pressträff som ägde rum i Jönköping klockan 11:00.

Under pressträffen meddelade Thedéen att direktionen stod helt eniga bakom dagens räntebesked. Att Riksbanken valde att inte röra styrräntan grundade sig i ett flertal faktorer, exempelvis ett momentum i inflationen som tydligt fortsätter sjunka.

Vidare hänvisade Segendorf till att räntekänsliga sektorer bidrar till sjunkande inflation och menade att utsikterna för inflationen nu ser ljusare ut jämfört med i september.

Framåtblickande indikatorer som företagens prissättningsplaner indikerar att priser är påväg ner. ”Vassare konkurrens pressar priserna”. Dock befinner sig företagens egna prisprognoser över en normalnivå.

Tillväxten försvagas parallellt med arbetsmarknaden

Enligt Riksbanken är en fortsatt konjunkturavmattning att vänta, åtminstone under 2024 där Segendorf berättade om att BNP förväntas sjunka ytterligare. Tillväxten befinner sig i en svagare fas samtidigt som svaghetstecken på arbetsmarknaden syns tydligt, exempelvis förväntas sysselsättningsgraden försvagas.

Penningpolitiska åtgärder ger effekt – men inte med full effekt

Under presskonferensen nämnde Thedéen att den åtstramande penningpolitiken har resulterat i dämpad efterfrågan, inte minst hos konsumenter. Effekter syns även hos företag som fått det svårare att höja priserna på tjänster och produkter. Dock fortsätter arbetsmarknaden att vara relativt stark, men bedömningen är enligt Thedéen att räkna med en avmattning, vilket bör leda till lägre BNP under 2024.

Fortsatt osäkerhet kring inflationsutvecklingen

Det hägrar fortfarande vissa orosmoln som kan komma att påverka Riksbankens räntebana och inflationsprognos framgent. Dels gäller kontinuerlig vaksamhet kring varu- och tjänstepriserna. En svagare krona är även en risk för inflationsprognosen, som Thedéen menar är ”genuint svår att förutspå”.

Thedéen menar är räntetoppen är nära enligt Riksbankens räntebana men det finns risk för ytterligare räntehöjningar om det inflationsutvecklingen skulle kräva det. Här talade riksbankschefen om att kontinuerligt verifiera faktorer genom att ställa sig frågorna: Stämmer inflationsutfallet, företagens prissättningsprognoser?

Riksbanken fortsätter vara tydlig i sin uppgift att konsekvent följa inflationsutvecklingen för att driva igenom de åtgärder som anses behövas för att nå inflationsmålet om två procent. Åtstramande penningpolitik fortsätter i form av att sälja statspapper som centralbanken köpt på sig under de senaste åtta åren. Den aktiva försäljningen av statsobligationer ska enligt Thedéen ses som en ”normalisering”.

Sammanfattning

Bakom dagens räntebesked stod en fullt enig direktion, det betyder nödvändigtvis inte att Riksbanken inte kommer höja styrräntan under 2024. Det framgick tydligt under pressträffen att Riksbanken står redo att leverera räntehöjningar nästa år om inflationen skulle utvecklas mer negativt.