Riksbanken meddelade i dag att styrräntan lämnas oförändrad på 2,25 procent, precis som de flesta experter hade förutspått. Men även om dagens besked var väntat, är framtiden desto mer osäker. Ekonomerna är oense om när nästa ränteförändring kan komma – och i vilken riktning.
Oförändrad ränta trots stigande inflation
Beslutet att behålla styrräntan oförändrad på nuvarande nivå grundas på en fortsatt lågkonjunktur och en vilja att inte pressa ekonomin ytterligare. Samtidigt har inflationen varit högre än väntat under inledningen av året, vilket kan påverka Riksbankens framtida beslut.
Nordea var inför beskedet en av de banker som varnat för att Riksbanken kan signalera en möjlig räntehöjning framöver. Bankens chefsekonom Annika Winsth påpekade tidigare att inflationen kan ligga kring 3 procent under 2025, en hel procentenhet över Riksbankens mål.
– Det gör att det finns en sannolikhet för att Riksbanken flaggar för en räntehöjning redan nu i veckan, sade Winsth inför dagens besked.
Risk för höjning längre fram
Även om styrräntan står still nu, kvarstår frågan om den behöver justeras senare under året. Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman ser en möjlighet att Riksbanken kan höja räntan mot slutet av året om inflationen fortsätter att ligga över målet.
– Man kan tänka sig att Riksbanken uttrycker en större oro över inflationen. Om inflationen är hög för länge urholkar det hushållens köpkraft, och det kan man inte tåla allt för länge, säger hon.
SBAB:s chefsekonom Robert Boije däremot menar att det är för tidigt att dra långtgående slutsatser av den senaste tidens inflationssiffror.
– Man behöver inte backa längre än till december då inflationen låg under målet, och hade gjort det sju månader i rad. Är två månader tillräckligt för att Riksbanken helt ska ändra uppfattning? Vi tror inte det, sade han inför beskedet.
Hur påverkas bolånetagarna?
Trots att Riksbanken inte rört styrräntan har flera banker redan höjt sina räntor, särskilt på lån med längre bindningstider. I förra veckan höjde SBAB sin rörliga tremånadersränta med 0,05 procentenheter, vilket kan vara en signal om att bankerna räknar med högre upplåningskostnader framöver.
– Man kan tycka det är konstigt att de rörliga räntorna gått upp i ett läge där Riksbanken inte höjt styrräntan, men skälet är att marknadsräntorna har rört sig uppåt i alla tidssegment. Det påverkar bankernas upplåningskostnader, förklarar Robert Boije.
Vad händer nu?
Även om dagens besked var odramatiskt, råder det stor osäkerhet om hur räntan kommer att utvecklas under resten av året. En faktor som kan påverka är de stora försvarsinvesteringar som flera europeiska länder planerar att finansiera genom ökad upplåning.
– Om många vill låna går priset på pengar upp. Det blev ett nästan lodrätt hopp upp i tioårsräntan i Sverige och Tyskland efter att Zelenskyj varit i Vita huset, för man insåg att priset på pengar kommer att vara högre under lång tid framöver, sade Annika Winsth tidigare i veckan.
För bolånetagare innebär dagens besked åtminstone en viss trygghet på kort sikt. Men frågan kvarstår: Är nästa ränterörelse en höjning eller en sänkning – och när kommer den?
