Idag stod en ny höjning av styrräntan på Riksbankens agenda, höjningen på 25 baspunkter tar styrräntan upp till 4,00 procent. Hittills har det varit en intensiv räntehöjningscykel som initierades under våren ifjol. Under tiden har penningpolitisk åtstramning bidragit till att inflationen har börjat sjunka, men Riksbanken menar att inflationstrycket fortsatt är ”för högt”, det framgår enligt ett pressmeddelande på torsdagen.

Både OMXS30 och OMXSPI noterar en märkbar på nedgång på en procent under förmiddagshandeln

Inflationstrycket är fortfarande en oro

Trots att inflationen har börjat sjunka, är inflationstrycket i svensk ekonomi fortfarande för högt. Detta har delvis orsakats av de snabba räntehöjningarna från centralbanker runt om i världen sedan början av förra året. Dessa åtgärder har syftat till att dämpa inflationen och balansera konjunkturen. Många centralbanker har nu börjat anpassa sin penningpolitik i mer gradvisa steg, men har ändå markerat att räntesänkningar inte är aktuella på kort sikt.

Inflationen i Sverige minskar, särskilt när det gäller energi- och livsmedelspriser, vilket är en positiv utveckling, men problemet kvarstår. Priserna på tjänster fortsätter att öka snabbt, och tillsammans med den svaga kronan hålls inflationen uppe. Detta ökar risken för att inflationen inte kommer att sjunka tillräckligt snabbt och stabiliseras runt det mål på 2 procent som är önskvärt.

Räntehöjningar för att uppnå låg och stabil inflation

En hög inflation kan vara skadlig för ekonomin, särskilt för hushåll med små marginaler. För att säkerställa att inflationen fortsätter att minska och stabiliseras runt det önskade målet, måste penningpolitiken skärpas ytterligare. Riksbankens direktion har därför beslutat att höja styrräntan med 0,25 procentenheter till 4 procent.

Prognosen för styrräntan antyder att ytterligare räntehöjningar kan vara på horisonten. Det är fortfarande nödvändigt att föra en restriktiv penningpolitik under en längre tid för att inflationen ska kunna falla tillbaka och förbli stabil nära målet på 2 procent.

Framtida utveckling avgör penningpolitikens utformning

Det är viktigt att notera att penningpolitiken kommer att vara beroende av ny information om ekonomins utveckling och hur den förväntas påverka konjunktur- och inflationsutsikterna. Riksbanken kommer att fortsätta att övervaka situationen noggrant och anpassa sina åtgärder efter behov för att säkerställa en stabil och låg inflation i framtiden.

Prognos för svensk inflation, BNP, arbetslöshet och styrränta*

* Årlig procentuell förändring, års- respektive kvartalsmedelvärde
Anm. Bedömningen i den penningpolitiska rapporten i juni 2023 inom parentes.
** Kalenderkorrigerad BNP-tillväxt respektive säsongsrensad AKU-arbetslöshet kvartal 3 2026.
Källor: SCB och Riksbanken