Elpriserna i vinter förväntas bli rekordhöga. Redan nu är elpriset mellan tre till fyra gånger så dyrt som förra vinterns rekordhöga pris. Priserna kommer sannolikt att stiga ytterligare nu när Ryssland helt stänger av naturgasen till Europa. Tillsammans med kraftigt höjda räntor och en inflation som inte vill ge med sig så ser vintern ut att blir rekorddyr.
Inflationen är fortsatt hög
Inflationen var drygt 8 procent enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) i juli, även om detta är en liten nedgång från juni månad (0,2 procent) så ser det inte ut som att vi får en snabb nedgång till en normal inflation på runt 2 procent per år. Prisökningarna på basvaror som mejerivaror (mjölk, ost), grönsaker samt ägg ser ut att fortsätta. Hushållens köpkraft och konsumtion kommer att påverkas av den pågående inflationen. Exporten och privata investeringar förväntas också uppleva en avmattning framöver. Sverige spås växa med 1,9 procent i årstakt 2022 och 1,1 procent 2023, för att sedan öka till 2,1 procent under 2024.
Höjda kostnader för rörliga bolån
Räntorna på bostadslån är betydligt högre än vad de varit under de senaste åren, och det kommer bli dyrare för alla som sitter med rörlig ränta på sitt bolån. Riksbanken väntas höja styrräntan med totalt 1 procent vid årets återstående två möten. Bolån med rörlig ränta kommer då att stiga till 3,5 procent vid årsskiftet och förväntas att stiga ytterligare till 3,8 procent till sommaren 2023. Riksbanken kommer därefter att behöva sänka den styrränta som anses nödvändig av penningpolitiska skäl.
Hushållens skulder
Svenskarna är högt belånade. Av alla länder så är det bara danskarna som är mer belånade än vad vi svenskar är. Enligt SCB (Statistiska centralbyrån) så uppgick våra skulder i juni 2021 till över 5 000 miljarder kronor. Skuldsättningen har ökat kraftigt i Sverige under de senaste 20 åren. Våra stora bolåneskulder samt de förväntade räntehöjningarna kommer drabba många svenskar hårt. Den höga skuldsättningen utgör enligt Riksbanken den största risken i svensk ekonomi.
Konsumtionsutrymmet minskar
Högre inflation, högre elpriser och stigande räntor, leder till att svenskar får mindre marginaler i sin ekonomi och som i sin tur minskar konsumtionsutrymmet. De som redan nu lever på marginalen kommer få det värre under de kommande månaderna. Kronofogden ser redan nu en viss ökning av ärenden, men säger även att effekterna av de ökade priserna och kostnaderna inte nått dem ännu. Första halvåret i år så ökade ansökningar om betalningsföreläggande med cirka fem procent. Krav kopplade till de ökade elpriserna har ökat med drygt 20 procent i år.
Konsumtionslånen ökar
Konsumtionslånen har ökat från drygt 181 till 260 miljarder bara under de senaste fem åren. Under hösten 2021 ökade konsumtionslånen med drygt 6 procent. Med konsumtionslån så menas blancolån, snabblån, kort- och kontokrediter fakturor och avbetalningar.
Det finns en fara i att dessa lån kommer att fortsätta att öka nu när kostnaderna ökar. Det är sällan eller aldrig en bra lösning att låna mer pengar för att fortsätta att leva som man gjort tidigare. Det bästa rådet är givetvis att man inte ska leva över sina tillgångar och helt enkelt rätta munnen efter matsäcken. Med det sagt så kan vi alla komma i en situation där vi måste låna pengar tillfälligt. Måste man låna pengar för att t ex. betala sina räkningar så bör man noga läsa villkoren i lånehandlingarna. Det gäller att vara säker på att man kan betala tillbaka pengarna i tid annars riskerar man bara att sätta sig i en än värre sits än tidigare. Det gäller även att välja rätt lån, snabblån kan vara ett enkelt och snabbt sätt att få fram pengar men du får betala en betydligt högre ränta gentemot t ex. ett vanligt blancolån. Det är även viktigt att du jämför lån från olika långivare så att du kan välja det lånet som har bäst villkor. Du hittar mer fakta om lån och snabblån på Konsumentguiden.se
