Nya åtgärder i kampen mot felaktiga utbetalningar

Varje år går uppskattningsvis mellan 15 och 20 miljarder kronor förlorade i felaktiga utbetalningar inom välfärdssystemen, varav hälften är misstänkta bidragsbrott. I ett försök att komma till rätta med detta växande problem har regeringen nu beslutat att tillsätta en omfattande utredning. Denna utredning syftar till att stärka arbetet mot bidragsbrottsligheten och effektivisera processerna för hur dessa brott hanteras. Det framgår av ett pressmeddelande på regeringens hemsida.

Stärkta verktyg för välfärdsmyndigheterna

Under en nyligen hållen pressträff aviserade Socialdepartementet sitt initiativ att ge välfärdsmyndigheterna bättre förutsättningar att förhindra obehöriga utbetalningar. Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje underströk vikten av att välfärdsstöden når rätt personer. “Välfärden ska gå till den som verkligen behöver den, inte till dem som utnyttjar systemet för kriminella syften eller till och med terrorfinansiering,” sade Tenje.

Fokus på förebyggande och sanktioner

Regeringen planerar att bygga vidare på tidigare förslag från 2021 års utredning om bidragsbrott. Dessa förslag innefattar införandet av ett administrativt sanktionssystem och en möjlighet till tillfällig bidragsspärr. Dessa åtgärder syftar till att snabbt kunna stoppa utbetalningar till misstänkta bedragare, samtidigt som de utreds.

Förbättrad utredningskapacitet vid Försäkringskassan

En nyhet i utredningsarbetet är att se över hur en speciellt avgränsad verksamhet för utredning av bidragsbrott vid Försäkringskassan bör utformas. Regeringen vill även överväga vilka brottsbekämpande befogenheter denna myndighet ska ha för att effektivt kunna hantera misstänkta bidragsbrott.

En kvalificerad utredare vid rodret

Utredningsuppdraget har anförtrotts till Mikael Westberg, kammarrättslagman, som är känd för sitt arbete inom juridik och offentlig förvaltning. Westberg har fått i uppdrag att omedelbart inleda sitt arbete, med första delredovisningen planerad till den 3 mars 2025 och slutredovisningen den 2 mars 2026.

– Reaktionen från samhället måste bli snabbare och hårdare för den som begår bidragsbrott. En diskvalificering från välfärden genom en bidragsspärr är en tydlig signal från samhället att det inte är acceptabelt att missbruka välfärdssystemen och förtroendet dessa bygger på, säger äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Sammanfattning

Initiativet från regeringen att stärka kampen mot bidragsbrott är ett välkommet steg mot en säkrare och mer rättvis välfärdsfördelning. Genom att införa strängare kontroller, förebyggande åtgärder och effektivare utredningsmetoder hoppas man kunna minska de omfattande förlusterna och återställa förtroendet för välfärdssystemet.

Fakta om bidragsbrott

Källa: Åklagarmyndigheten

Bidragsbrottslagen gäller bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål som beslutas av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, Arbetsförmedlingen, kommunerna och arbetslöshetskassorna.

Myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor är skyldiga att anmäla till polis eller åklagare om de misstänker att någon begått brott enligt bidragsbrottslagen. Myndigheterna, kommunerna och arbetslöshetskassorna begär även regelmässigt tillbaka de felaktigt utbetalade pengarna.

Vad är bidragsbrott?

Den som lämnar oriktiga uppgifter och därmed orsakar risk för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut, eller betalas ut med ett för högt belopp, kan begå ett brott mot bidragsbrottslagen.

Det kan också vara ett brott att i vissa fall låta bli att anmäla ändrade förhållanden om uppgiften är av betydelse för det bidrag man får, exempelvis att den som uppbär sjukpenning inte anmäler att man börjar arbeta. För att det ska vara fråga om brott krävs att man har haft 

Om skribenten

Mattias Ahlberg
Som skribent på Finanstid är Mattias specialiserad på områden som privatekonomi, företagsreportage och utbildningsartiklar. Hans texter präglas av en kombination av djupgående analyser och pedagogisk framställning, vilket gör honom till en uppskattad röst inom finansvärlden. Mattias Ahlberg är grundare och ansvarig utgivare för Finanstid. Med över 16 års erfarenhet av finansiell kommunikation, PR och IR, besitter Mattias en gedigen kunskap om branschen och dess utveckling. Innan hans fördjupning inom den finansiella sektorn, arbetade Mattias inom Ericsson i cirka 12 år, främst i chefsroller. Denna position gav honom möjlighet att skaffa sig en omfattande insikt i telekombranschen och storföretagande. Utanför det civila arbetslivet har Mattias en bakgrund inom Försvarsmakten där han har tjänstgjort mer än fyra år, med en tonvikt på utlandstjänstgöring. Denna erfarenhet har gett honom en unik insikt i internationella relationer och operationer, vilket säkert har bidragit till hans analytiska skicklighet inom den finansiella sektorn och journalistik i stort.

PRESSMEDDELANDE

- Advertisment -