Regeringens förslag om att sänka reduktionsplikten för biodrivmedel i fossil bensin och diesel har väckt starka reaktioner och negativa kommentarer från en rad olika instanser. Diskussionen rörande detta förslag har intensifierats när alla remissinstanser nu har lämnat in sina åsikter.

Skulle innebära missade klimatmål

Reduktionsplikten är en åtgärd som syftar till att minska klimatpåverkan från transportsektorn genom att kräva en viss andel biodrivmedel i den fossila bensinen och dieseln. Denna åtgärd har dock också en direkt inverkan på bränslepriserna vid pumpen, vilket har väckt debatt i många år. Regeringens nuvarande förslag går ut på att sänka den obligatoriska andelen biodrivmedel till sex procent.

En bred samling av myndigheter och organisationer som har granskat förslaget har övervägande negativa åsikter. Flera av dessa aktörer hävdar att en sänkning av reduktionsplikten kommer att göra det svårt för Sverige att nå sina klimatmål.

En av de tydliga rösterna i debatten är organisationen 2030-sekretariatet som framhåller att reduktionsplikten utgör en kostnadseffektiv metod för att uppnå de svenska klimatmålen och för att säkerställa att Sverige uppfyller de gemensamma klimatmålen inom EU. De påpekar också att reduktionsplikten minskar landets beroende av oljeimport.

Höjningen 2023 stoppades

Reduktionsplikten har redan fastställda nivåer för inblandning av biodrivmedel, där dessa nivåer är 7,8 procent för bensin och 30,5 procent för diesel sedan den 1 januari 2022. Efter den betydande ökningen av bränslepriserna under det föregående året beslutade riksdagen att stoppa den planerade höjningen av reduktionsplikten för år 2023.

Inte bara organisationer och myndigheter uttrycker tveksamhet mot regeringens förslag. Även branschorganisationen Drivkraft Sverige motsätter sig genomförandet av förslaget, eller åtminstone genomförandet med de föreslagna nivåerna. Framstående aktörer inom bränsleproduktion som Neste och energibolaget St1 delar denna kritik.

En annan betydande röst som inte ger sitt stöd till regeringens förslag är lastbilstillverkaren Scania. Företaget hävdar att reduktionsplikten inte bara är kostnadseffektiv utan även enkel att implementera.

Brister i konsekvensutredningen

Regelrådet, som ansvarar för att granska konsekvensutredningar från regeringen, uttrycker också kritik mot förslaget. De påpekar brister i den konsekvensutredning som har utförts och ifrågasätter avsaknaden av beskrivningar av alternativa lösningar. Enligt Regelrådet uppfyller konsekvensutredningen inte de krav som bör gälla för en sådan utredning.

Bland de olika aktörerna som har kommenterat förslaget är det endast Transportföretagen som inte totalt kritiserar det. Trots det är deras ståndpunkt att regeringen ändå föreslår en inte alltför drastisk sänkning av nivåerna för reduktionsplikten.

Het debatt att vänta

Tidigare under sommaren framförde även Riksrevisionen kritik mot den nuvarande reduktionsplikten. De menade att denna åtgärd kan ha negativa effekter på ekonomin, miljön och klimatet.

De starka reaktionerna och den breda kritiken från olika håll gör det tydligt att regeringens förslag om att sänka reduktionsplikten har väckt en het debatt. Argumenten kretsar kring klimatmålen, kostnadseffektivitet och alternativa lösningar, och det återstår att se hur regeringen kommer att hantera denna utmanande situation.