Enligt den nya Investeringsrapporten från Svenskt Vatten är det årliga kapitalbehovet 31 miljarder kronor, vilket motsvarar totalt 560 miljarder fram till 2040. Det innebär också att bristen på investeringar varje år är ungefär 10 miljarder.
Det största kapitalbehovet ligger inom ledningsnätet, som kräver 17 miljarder kronor, medan vatten- och avloppsreningsverken behöver 14 miljarder kronor. I Sveriges kommuner finns för närvarande över 3000 vatten- och avloppsreningsverk och över 200 000 kilometer av ledningar (vilket motsvarar ungefär fem varv runt jorden).
Vatten- och avloppsreningsförsörjningen är en kommunal angelägenhet som regleras enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV). Verksamhetens kostnader ska täckas genom avgifter, inte skatter. Avgiften får inte vara högre än de kostnader som krävs för att tillhandahålla och driva VA-anläggningen. Principen om självkostnad måste tillämpas, vilket innebär att VA-verksamheterna inte får göra vinst.
Taxan bestäms av respektive kommunfullmäktige och varierar mycket. Den procentuella skillnaden i avgift mellan den billigaste och dyraste kommunen i Sverige uppgår till nästan 500% år 2023. Fram till 2040 kommer därför den genomsnittliga VA-avgiften för hushållen gradvis behöva höjas med 105 procent.
Svenskt Vatten föreslår ett antal åtgärder, inklusive behovet av en nationell Infrastrukturplan som sträcker sig till 2050, liksom en nationell Vattenstrategi.
