Sverige behöver en politik för att få fler unga, växande företag som kan utmana de existerande företagen och skapar tillväxt. Det är nämligen i de unga företagen som jobben skapas, visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.
Ungdomsföretagens betydelse
Det är de unga företagen, som har varit verksamma i mindre än tio år, som skapar flest jobb. Majoriteten av dessa jobb skapas av företag som är yngre än fem år, enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Trots denna positiva trend halkar Sverige ner på OECD:s välståndslista, från en fjärde plats för 50 år sedan till tolfte plats idag.
På ett seminarium arrangerat av Svenskt Näringsliv diskuterades hur Sverige kan bli mer konkurrenskraftigt och klättra på välståndslistan igen. En nyckelfråga är att starta livskraftiga företag som kan ge jobb och tillväxt.
Behovet av rätt typ av företag
Rapporten fokuserar på unga växande företags betydelse. Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, påpekar att snabbväxande företag, så kallade gasellföretag, ofta är ”one hit wonders” som inte bidrar långsiktigt till tillväxt och jobb. Därför behövs flera unga företag som kan utmana existerande företag och skapa en kreativ miljö som stimulerar tillväxt. Politiken bör främja denna typ av företag.
Jobbtillväxtens utmaningar
Johan Karlson, kvantitativ analytiker på Svenskt Näringsliv, uppger att cirka 800 000 nya jobb skapats i Sverige sedan början av 2000-talet. Unga företag, verksamma mindre än tio år, står för majoriteten av dessa jobb, särskilt de yngre än fem år. Tyvärr är trenden för denna typ av företag negativ.
Tillväxten av nya företag i både Europa och USA minskar, vilket hämmar den viktiga processen av ”kreativ förstörelse” där nya företag utmanar de gamla och skapar tillväxt. Dessutom anställer de företag som startas idag färre personer. Medeltalet anställda har halverats och andelen företag med minst en anställd har sjunkit med 20 procent.
Kompetensbrist – en stor utmaning
Kompetensbristen är den största faktorn som hämmar tillväxten av nya företag. Företagen får inte tag på de medarbetare de behöver. Seminariedeltagarna var ense om att det behövs tätare kontakter mellan skolan och arbetslivet. Martin Andersson, professor i industriell ekonomi vid Blekinge tekniska högskola, påpekade vikten av branschinflytande på gymnasieskolorna och stärkt tillgång till yrkesutbildningar för vuxna.
Underbetyg för Sverige
Sven-Olov Daunfeldt menar att det är alarmerande att företagen inte kan hitta den kompetens de behöver. Det visar att utbildningssystemet inte levererar det näringslivet efterfrågar och att utländsk kompetens stängs ute samtidigt som utanförskapet växer.
Politiker och ekonomer om lösningar
Kompetensbristen var också ett tema på den efterföljande paneldiskussionen med politiker och ekonomer. Björn Wiechel, riksdagsledamot för Socialdemokraterna, konstaterade att rätt utbildad arbetskraft är den största flaskhalsen och kommer att vara det under lång tid.
Fredrik Söderqvist, nationalekonom på LO, framhöll vikten av att regeringen ger större resurser till myndigheter som administrerar omskolningsstödet. Ida Drougge, riksdagsledamot för Moderaterna, menade att politiken snabbt måste se över kraven på arbetslösa och underströk att yrkesutbildningsplatser som är finansierade och efterfrågade står tomma.
Sammanfattningsvis visar rapporten och seminariet att unga företag är centrala för jobbskapande och ekonomisk tillväxt, men att kompetensbristen måste åtgärdas för att Sverige ska kunna bli mer konkurrenskraftigt och klättra på välståndslistan.
