– Den största miljöpåverkan i samband med utbyggnad av elnät samt energilagring, genom exempelvis batterier och vätgas, uppstår i utvinnings- och tillverkningsfasen, säger Eskil Mattsson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Förstudien baseras på livscykelanalys av utbyggnad av elnät och olika energilagringstekniker, det vill säga utvinning av råvaror, tillverkning, anläggning, drift, återanvändning och återvinning.
En stor del av miljöpåverkan är lokal och uppstår vid anläggning och drift av ledningar. Hur stor den lokala miljöpåverkan blir beror mycket på den omgivande naturmiljön. Även skötselåtgärder och teknikval påverkar.
– Nya material i stolpar eller fundament kan till exempel minska den negativa miljöpåverkan. Anpassade skötselåtgärder i kraftledningsgator kan också ha positiva effekter för den biologiska mångfalden, säger Eskil Mattsson.
I ett framtida svenskt energisystem kan storskalig lagring av vätgas spela en viktig roll. När vätgas används för att lagra energi och sedan producera el beror miljöpåverkan till stor del på hur vätgasen produceras, men även på de beståndsdelar i bränslecellerna som producerar el av vätgas.
En stor del av miljöpåverkan för elnät och energilager sker utomlands och syns inte i Sveriges nationella miljömålsuppföljning, konstaterar rapportförfattarna.
– Förstudien visar att det finns avvägningar när global nytta som uppkommer ur fossilfri elproduktion ställs mot lokal påverkan. För att kunna beskriva hela bilden behövs mer systematiserade och detaljerade studier, säger Erik Lindblom, medförfattare och projektledare på IVL.
