Hushållens förmögenhet vänder upp under årets första kvartal. Enligt SEB:s Sparbarometer för första kvartalet 2023 har de svenska hushållens brutto- och nettoförmögenhet ökat. Denna uppgång kan tillskrivas en positiv utveckling på de finansiella marknaderna samt ett ökat nysparande. Under kvartalet sjönk hushållens skuldkvot något, på grund av en försiktig ökning av skulder och en starkare tillgångssida. Samtidigt påverkade det höga ränteläget hushållens räntekvot. Detta framgår av SEB:s Sparbarometer för första kvartalet 2023.
Hushållens nettoförmögenhet ökade med 182 miljarder kronor (+0,9 procent) under det första kvartalet och nådde en total på 21 418 miljarder kronor vid periodens slut. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet steg med 186 miljarder kronor till 26 639 miljarder kronor. Denna uppgång drevs av ökade aktie- (+4,9 procent) och räntetillgångar (+0,6 procent), medan fastighetstillgångarna minskade (-2,5 procent). Hushållens nysparande uppgick till 102 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen har sparat drygt 413 miljarder kronor under de senaste 12 månaderna.
Américo Fernández, SEB:s privatekonom, kommenterade situationen: “Med en stark börsutveckling i ryggen steg hushållens aktietillgångar med nästan 500 miljarder kronor under det första kvartalet. Det finns dock två sidor av sparmyntet. Den andra sidan visar att hushållen fortsätter att dränera sitt kontosparande. Det är dels en effekt av att riskaptiten börjat återvända till förmån för fond- och aktiesparande, och dels en effekt av att hushållen parerar högre levnadskostnader.”
Under det första kvartalet ökade hushållens skulder med 4 miljarder kronor (+0,1 procent), vilket är den lägsta ökningstakten i Sparbarometerns historia. Den genomsnittliga ökningstakten under de senaste tio åren är 1,4 procent. På årsbasis avtog ökningstakten jämfört med föregående kvartal, från 3,7 procent till 2,4 procent. Bostadslånen ökade med 0,2 procent, medan studielånen ökade med 2,4 procent. Övriga lån minskade med 0,6 procent och konsumtionslånen minskade med 1,8 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder. Räntekvoten, som visar hushållens räntekostnader som andel av disponibel inkomst, ökade under kvartalet från 5,5 procent till 6,2 procent.
Américo Fernández kommenterar den ökade räntekvoten: “Riksbankens räntehöjningar gräver allt djupare hål i hushållens plånböcker. Räntekvoten har under de senaste 12 månaderna ökat från 3,6 till 6,2 procent. Det har lett till en rejäl avmattning på bostadsmarknaden men också satt sina tydliga spår i hushållens vilja och möjlighet att belåna sig. Skuldökningstakten var närmast noll under första kvartalet, och sedan dess har Riksbanken hunnit höja styrräntan igen med ytterligare en höjning i sikte innan sommaren. Det talar för att vi nästa kvartal kan få se den första negativa skuldökningstakten som någonsin uppmätts hos hushållen.”
En sammanfattning av hushållens tillgångar och skulder för första kvartalet 2023 visar att nettotillgångarna uppgick till 21 418 miljarder kronor, medan skulderna minskade med 5 221 miljarder kronor. Fördelningen av hushållens tillgångar visar att räntetillgångarna uppgick till 5 191 miljarder kronor (+0,6 procent), aktietillgångarna till 9 701 miljarder kronor (+4,9 procent), och fastighetstillgångarna till 11 747 miljarder kronor (-2,5 procent).
SEB:s Sparbarometer för första kvartalet 2023 ger en inblick i den ekonomiska utvecklingen för svenska hushåll under perioden. Trots en positiv ökning av förmögenheten har hushållens skulder och räntekvot fortsatt att påverkas av de högre räntorna. Framtida räntehöjningar kan potentiellt leda till en avmattning på bostadsmarknaden och en minskning av hushållens skuldökningstakt. Det är viktigt för hushållen att fortsätta vara medvetna om sin ekonomi och göra välgrundade beslut för att säkerställa en hållbar ekonomisk framtid.
