Riksbanken sänker räntan sex gånger i år

Nordea justerar prognoser – Förutspår tidig räntesänkning

I en nyligen publicerad analys från Nordea, en av de största bankerna i Norden, framgår det att Riksbanken väntas sänka styrräntan redan under våren. Denna tidiga sänkning, som förutspås ske i maj, är bara början på en serie av räntesänkningar under året. Nordea förutser att styrräntan kommer att ligga på 2,5 procent vid årets slut, vilket markerar en betydande förändring i den monetära politiken.

Första sänkningen i maj – En justering på 25 punkter

Nordea spår att den första räntesänkningen kommer att vara en minskning på 25 punkter, vilket skulle föra styrräntan till 3,75 procent. Denna initiala justering anses vara en reaktion på de aktuella ekonomiska förhållandena och en indikation på Riksbankens vilja att stimulera ekonomin.

Ytterligare sänkningar under året – Stabiliseringsåtgärder

Utöver den första sänkningen i maj, förutspår Nordea att det kommer att ske ytterligare fem räntesänkningar under året. Dessa steg, som tillsammans utgör en aggressiv penningpolitisk strategi, är avsedda att svara på de ekonomiska utmaningarna och stödja tillväxt.

2025 – Ett år utan ränteförändringar

För nästa år, 2025, förutspår Nordea att Riksbanken kommer att hålla en mer avvaktande hållning. Ingen förändring av styrräntan förväntas under detta år. Detta antyder en förväntan på att de ekonomiska förhållandena kommer att stabiliseras tillräckligt för att inte kräva ytterligare monetära åtgärder.

Orsaker bakom prognosjusteringar – Lägre inflation

En av de främsta drivkrafterna bakom Nordeas justerade prognos är en lägre än förväntad inflation. Denna observation speglar ett alternativt scenario i Riksbankens penningpolitiska rapport från november. I denna rapport förutspåddes en första räntesänkning mitt i 2024, vilket nu ser ut att bli verklighet tidigare än väntat.

Inga förändringar i obligationspolitiken

Trots de signifikanta förändringarna i räntepolitiken, meddelar Nordea att det inte kommer att ske några förändringar i deras obligationsförsäljningar. Detta beslut tyder på en försiktighet från storbankens sida, trots de förändrade förhållandena på penningmarknaden.