Sveriges bruttonationalprodukt BNP uppvisade en minskning med 0,8 procent under det andra kvartalet 2023, när man jämför med det föregående kvartalet och tar hänsyn till säsongsvariationer. Denna nedgång kan framförallt förklaras av en minskad varuexport och sjunkande lagerinvesteringar. Om vi bortser från kalenderkorrigerar och istället jämför med det andra kvartalet 2022, blev nedgången ännu tydligare och uppgick till 1,0 procent.
Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna, förklarar: ”BNP påverkades negativt av flera faktorer under det andra kvartalet, särskilt av en svag nettoexport och minskade lagerinvesteringar. Dessutom minskade hushållens konsumtionsutgifter för fjärde kvartalet i rad.”
Vad är BNP?
Bruttonationalprodukten (BNP) är en ekonomisk indikator som beräknas genom att sammanfatta värdet av alla varor och tjänster som produceras inom ett land under en viss tidsperiod. BNP används för att mäta och beskriva ekonomisk tillväxt och presenteras normalt varje kvartal.
Sammanfattning av det andra kvartalets utveckling:
Alla procentandelar avser förändringar i volym som är anpassade för säsongsvariationer, om inte annat anges. Vid slutet av denna statistiknyhet finns tabeller som även visar volymförändringar jämfört med samma kvartal året innan.
- Hushållens konsumtion minskade med 0,2 procent. Främst var det utgifter för bostäder samt rekreation och kultur som bidrog till denna nedgång.
- Den offentliga konsumtionen ökade med 0,5 procent. Kommunala myndigheters konsumtionsutgifter ökade med 0,3 procent, medan statens konsumtionsutgifter ökade med 0,8 procent.
- Lagerinvesteringarna påverkade BNP-nedgången med 0,4 procentenheter. Framförallt lager inom varuhandeln stod för den största delen av nedgången.
- De fasta bruttoinvesteringarna förblev oförändrade. Investeringar i bostäder fortsatte att minska, medan investeringar i andra byggnader och anläggningar ökade och därmed bromsade nedgången.
- Exporten minskade med 0,8 procent, medan importen ökade med 0,1 procent. Exportnettot bidrog till att sänka BNP-tillväxten med 0,5 procentenheter.
- Näringslivets förädlingsvärde minskade med 1,1 procent. Varuproducerande branscher sjönk med 0,8 procent medan tjänsteproducerande branscher minskade med 1,2 procent. Inom den offentliga sektorn minskade förädlingsvärdet med 0,4 procent.
- Antalet sysselsatta inom hela ekonomin ökade med 0,4 procent. Samtidigt minskade antalet arbetade timmar i hela ekonomin med 0,8 procent och med 1,1 procent inom näringslivet. Arbetsproduktiviteten inom näringslivet var oförändrad.
- Hushållens reala disponibla inkomster minskade med 3,0 procent jämfört med det andra kvartalet 2022.
- Den offentliga förvaltningen uppvisade ett överskott på 31,7 miljarder kronor under det andra kvartalet 2023. Detta kan jämföras med ett överskott på 86,1 miljarder kronor under samma kvartal 2022.
