Lågkonjunkturen och svaga valutakurser har satt kryptovalutor som Bitcoin i fokus för fler investerare. Samtidigt har användningen av kryptovalutor i investeringsbedrägerier ökat markant, enligt Finansinspektionen. Bitpanda och Novus har undersökt svenskarnas åsikter och kunskapsnivåer, och resultaten visar att åtta av tio svenskar uppskattar att de har liten kunskap om kryptovalutor.
Enligt undersökningen har cirka en halv miljon svenskar investerat i kryptovalutor, medan cirka 200 000 överväger det. Dessutom anser nästan åtta av tio svenskar att deras allmänna kunskap om kryptovalutor är begränsad eller mycket begränsad.
De senaste åren har det rapporterats löpande i media om det ökande intresset för kryptovalutor, och i takt med det även antalet bedrägerier. Finansinspektionen rapporterar en ökning av varningar för investeringsbedrägerier med 9 procent under första halvåret 2023 jämfört med föregående år. En tydlig trend är att fler bedragare kräver betalt i kryptotillgångar.
– Sverige har en stark småspararkultur, och unga svenskar investerar faktiskt mer än sina motsvarigheter runt om i världen. Trots detta är kunskapen om kryptovalutor väldigt låg, något som gynnar bedragare. Genom att aktivt främja dialogen om säkerhet och kryptovalutor kan vi öka medvetenheten i samhället om hur man investerar på ett säkert sätt och samtidigt minska risken för bedrägerier, säger Wera Henriksson, nordisk marknadschef på Bitpanda.
När svenskarna uppger anledningen till att de inte har investerat i kryptovalutor är brist på kunskap den främsta anledningen, enligt 55 procent av respondenterna.
– Precis som med alla typer av investeringar är det viktigt att göra sin egen research och aldrig investera mer än vad man har råd att förlora. Kryptomarknaden är idag betydligt mer reglerad än för bara några år sedan, samtidigt som möjligheten att kunna ta del av expertkunskap ökat genom ett större utbud av podcasts, böcker och artiklar på ämnet, säger Wera Henriksson.
Så känner du igen ett kryptobedrägeri
Bristande transparens och information
Om du får ett mejl eller hamnar på en webbplats som saknar transparens och inte ger tillräcklig information om dess grundare, utvecklingsteam, eller tekniska detaljer, är det en stark indikation på en potentiell bluff.
Konstig marknadsföring
Det är vanligt att bedragare använder e-postadresser med konstiga domäner. Även felstavningar, bristande formuleringar och bilder på kändisar i annonser är vanligt förekommande.
Tidspress
Bedragare skapar ofta en känsla av att det är bråttom för att pressa dig till snabba beslut. Om någon hävdar att du måste investera omedelbart för att säkra din plats, eller dra nytta av en tidsbegränsad möjlighet, är det med största sannolikhet en bluff.
