Att skaffa barn medför betydande utgifter, något som kan överraska många föräldrar. En ny analys från Länsförsäkringar visar att de första 18 åren med ett barn kostar över två miljoner kronor. – Det betyder att man måste ha koll på ekonomin, ta höjd för ökade utgifter i framtiden samt kanske vara lite om sig och kring sig för att få det att gå ihop ekonomiskt, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Länsförsäkringar har utfört en ny analys som belyser de ekonomiska kostnaderna för att ha ett barn under de första 18 åren. Sammanlagt uppgår kostnaderna till över två miljoner kronor, även med hänsyn tagen till att barnbidrag täcker en del av dessa utgifter. Se bilagan för en uppdelning av årliga kostnader för ett barn.

Kostnadsberäkningen baseras på ett barn med normala behov av kläder, mat, hygienartiklar, hälsovård och andra relevanta saker.

– Utöver de vanliga kostnaderna påverkas familjeekonomin även negativt av barnomsorgskostnader samt inkomstbortfall för att man är föräldraledig eller hemma med sjukt barn. Många familjer reser med barnen en eller två gånger per år, vilket inte är nödvändigt, men såklart innebär större kostnader, säger Stefan Westerberg, privatekonom på Länsförsäkringar.

Boendekostnader relaterade till att skaffa barn har beräknats utifrån vad det skulle kosta att ha ett extra rum i en genomsnittlig bostadsrätt. Det innebär att kostnaderna kan öka ytterligare om familjen väljer att köpa en större bostad, såsom ett radhus eller en villa, samt en större bil.

– Var helt inställd på att ditt barn kommer kosta rejäla slantar och planera för det, så att du kan prioritera mellan olika utgifter om det skulle behövas. Barn- och studiebidraget är en hjälp för föräldrar men de flesta av utgifterna får man ändå stå själv för, säger Stefan Westerberg och fortsätter:

– Ett barn är i de allra flesta fall ett gemensamt åtagande mellan två vårdnadshavare. Det är därför rimligt att man delar rättvist och jämställt på kostnaderna, där den som har högre lön – med fördel – kan ta en större andel av de gemensamma utgifterna. Det är också relevant att dela jämställt på VAB och föräldraledighet samt eventuellt deltidsarbete. Om någon går ner i arbetstid som påverkar inkomsten negativt, är det rimligt att man blir ekonomiskt kompenserad för bortfallet, exempelvis genom ett månadssparande.

Det är också värt att notera att kostnaderna för ett barn inte är jämnt fördelade över åren utan varierar beroende på barnets ålder. Det första året är vanligtvis det dyraste på grund av föräldraledighetens inkomstbortfall och behovet av att köpa ny utrustning som barnsäng, barnvagn, barnstol och annat behöver köpas.

Efter ett antal år minskar kostnaderna men när barnet kommer upp i tonåren blir kostnaderna högre igen. Framför allt är det utgifter för mat som stiger, men även kläder, hälsovård, fritidsaktiviteter och månadspeng adderar till kostnadsökningen.

– När det kommer till inköp av olika produkter finns det mycket pengar att spara genom att köpa begagnat eller låna saker och utrustning. Det kan mer än halvera inköpskostnaderna beroende på vilket skick man nöjer sig med, säger Stefan Westerberg.

Information om beräkningen från Länsförsäkringar

Den totala kostnaden för ett barn upp till 18 år landar på nästan 2,3 miljoner. Med avdrag för barn- och studiebidrag (280 000 kr 2023) blir den totala summan drygt två miljoner.

Länsförsäkringar räknade med ett års föräldraledighet och att en förälder jobbar deltid 75 procent till och med barnet fyller åtta år samt VAB i tolv dagar per år vid en månadslön på 36 000 kronor före skatt fram tills det att barnet fyllt tolv år. Vidare har Länsförsäkringar utgått från ersättning och skatteregler för 2023 och att personen har föräldralön i 380 dagar. För boendet har Länsförsäkringar räknat med ytterligare tio kvadratmeter med ett pris på 35 000 kronor per kvadratmeter och en ränta på 4 procent. Konsumentverkets och egna beräkningar om mat, hygien, kläder etcetera upp till 18 år.

Källor; Anyko.com, Försäkringskassan, Unionen, Konsumentverket, Tui och Länsförsäkringar.